Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

STOCKHOLM 20210502 Partiledaren  Ulf Kristersson (M) på plats i studion under söndagens partiledardebatt i SVT Agenda. Foto Henrik Montgomery / TT kod 10060 Bild: Henrik Montgomery/TT
STOCKHOLM 20210502 Partiledaren Ulf Kristersson (M) på plats i studion under söndagens partiledardebatt i SVT Agenda. Foto Henrik Montgomery / TT kod 10060 Bild: Henrik Montgomery/TT

Katarina Erlingson: Politiskt ledarskap som Moderaterna vill ha det

Ledare 26/5. Politiskt ledarskap är detsamma som ledarskap i vilken organisation som helst. Man måste ta hänsyn till taktik och strategi för att kunna vinna så många röster i val som möjligt, eller för att få igenom så många förslag som möjligt. Alternativt förhindra att motståndaren får igenom sina förslag. I dagens parlamentariska läge är det sistnämnda minst lika vanligt som det andra.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Politiskt ledarskap kan också vara att få högt förtroende av sina egna och andra partiers väljare. Fredrik Reinfeldt lyckades få höga betyg även av motståndarna, och han hade en förmåga att framstå som en riktig statsman. Hans efterträdare Anna Kinberg-Batra fick aldrig någon chans att mäta sitt förtroende i ett val innan hon tvingades att avgå.

Ulf Kristersson försöker framstå som en statsman och pratar om att vara den vuxne i rummet. Men i praktiken är det mycket kvar att önska kring moderatledarens förmåga till ledarskap. Han är däremot duktig på att göra ner sina huvudmotståndare, socialdemokraterna. I en intervju i Dagens Nyheter nyligen säger Kristersson:

-En annan sak är att tillsätta statsråd som är riktigt respekterade människor. I dag har vi ett stort antal ministrar som brister i det avseendet, som inte är människor som inger riktig auktoritet hos andra människor.

Om vi utgår från att Kristersson är korrekt citerad är det ett häpnadsväckande uttalande på så många sätt. Att se ner på andra människor på det sättet borde man inte kunna göra ens i ett hårt politiskt klimat. Ulf Kristersson vill inte exemplifiera, men menar ändå att det är "för många" och att dessa bara har "snäva partipolitiska glasögon". Det är knappast konstigt att en regering som består av socialdemokrater och miljöpartister har på sig andra partipolitiska glasögon än vad moderaterna har. Låt oss komma ihåg detta uttalande om Ulf Kristersson händelsevis skulle få möjlighet att bilda regering. Det vimlar inte direkt av kandidater till ministerposter som uppfyller partiledarens krav. Att sätta sig på höga hästar i ett glashus fullt av stenar att kasta är inte modellen för ett nytänkande ledarskap.

Att Kristersson vill ha ministrar som "inger riktig auktoritet" kan också vara oroväckande och låter dessutom synnerligen omodernt. Kanske längtar han, som partikollegan i Malmö, Torbjörn Tegnhammar, tillbaka till en tid när starka män pekade med hela handen. Tegnhammar kritiserar kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) för svag styrning och skulle själv ha agerat som hennes företrädare Ilmar Reepalu skulle ha gjort i en aktuell Malmöfråga, det vill säga sagt till stadsbyggnadskontoret vad som skulle gälla.

Det bådar inte gott för framtiden om detta är moderaternas syn på ledarskap. Risken är uppenbar för ministerstyre, korruption och rättsosäkerhet. Nej, Ulf Kristersson, visa ditt ledarskap som den vuxne i rummet på riktigt.