Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid NOA, polisens nationella operativa avdelning, vid den gemensamma presskonferensen i nederländska Haag. Bild: JERRY LAMPEN
Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid NOA, polisens nationella operativa avdelning, vid den gemensamma presskonferensen i nederländska Haag. Bild: JERRY LAMPEN

Richard Böhme: Polisens offensiv en nödvändighet för Sverige

Framgångarna för den digitala brottsbekämpningen är mycket glädjande. Dock erbjuder de ingen mirakelkur utan är att betrakta som ett vunnet slag i ett större krig.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Den internationella brottsbekämpningen har skördat flera välbehövliga segrar. Gemensamt för dem är att de alla ägt rum på vad vi kan kalla den digitala arenan.

Under måndagen tillkännagav det amerikanska justitiedepartementet att man återtagit merparten av den lösensumma som Colonial Pipliens, en av USA:s viktigaste bränsledistributörer, tvingades betala ryska hackare efter att de i maj stängt ned företagets verksamhet.

Detta har på senare år seglat upp som ett avsevärt problem, hackare kapare allt från enskilda personers hemdatorer till samhällsviktiga företags verksamhet, i utbyte mot lösensummor i så kallad kryptovaluta. Beprövade kriminella metoder uppdaterade med dagens teknik. Digitala stråtrövare och inget annat.

Nu verkar dock jägaren, åtminstone tillfälligt, själv ha blivit villebrådet.

Samma dag genomfördes en mängd razzior i en internationellt koordinerad polisinsats. På tisdagen redogjorde företrädare för både Interpol, FBI, nederländsk, australiensisk och svensk polis för den gemensamma insatsen.

I en ovanligt djärv operation har kriminella nätverk över hela världen förmåtts att använda den krypterade kommunikationstjänsten Anom. Efter att amerikansk polis slagit ut de liknade tjänsterna Phantom Secure och Sky ECC, och fransk polis knäckt krypteringstjänsten EncroChatt, sökte de kriminella efter nya diskreta kommunikationsvägar.

Anom verkade vara precis vad de efterfrågade och tjänsten blev snabbt populär i ljusskyggare kretsar. Tvärt emot att bevara hemligheter i dunklet presenterade tjänsten dem dock i blixtbelysning. Anom var utformat och administrerat av FBI.

Redan insynen i de tidigare systemen har burit frukt. Informationen från EncroChatt fick stor betydelse för det svenska rättsväsendet och har varit bevismaterial i flera uppmärksammade rättegångar.

I och med den insats som kulminerade i måndags har fler än 800 gripits världen över, varav 155 svenskar. Därtill har bland annat över åtta ton kokain och 1,25 miljarder kronor i kontanter beslagtagits.

På Europols presskonferens hade Linda H Staaf, chef för polisens underrättelseenhet, en framträdande roll. Sverige hade också tillsammans med Nederländerna varit ledande i den europeiska delen av operationen.

Att svensk polis ligger i framkant vad gäller internationellt samarbete, tekniska lösningar och arbete mot organiserad brottslighet är i sig glädjande. Tyvärr är det också nödvändigt. De språk som stack ut som mest flitigt använda bland Anoms meddelanden var tyska, nederländska och svenska. Proportionellt sticker Sverige ut.

Vikten av internationellt polisiärt samarbete kan alltså inte nog understrykas. När brottsligheten blir gränsöverskridande måste polisen också vara det. Detsamma gäller den digitala tekniken.

Brottsbekämpning och kriminalitet är inbegripna i en evig kapprustning. Det kommer tveklöst uppstå nya sätt för brottslingar att kommunicera i det fördolda, som polisen också måste vara beredd att knäcka.

Krypterad kommunikation kan låta som något tekniskt och abstrakt men det kan få högst konkreta konsekvenser. Med information från Anom har polisen bara i Sverige förhindrat tio mord.