Pandemin har blottat revor i svensk välfärd

Coronapandemin har påverkat oss alla på ett eller annat sätt, det har påverkat vår folkhälsa, ekonomi, arbetsmarknad och sociala förhållanden på ett sätt som få hade kunnat ana för ett år sedan. Den har blottat revor i vår välfärd som vi måste komma till rätta med och lett till att vi på allvar måste fundera och få upp viktiga välfärdsfrågor på den politiska dagordningen igen som vi har tagit för givet.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

ANNONS
|
Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

Senaste gången vi hade en kris som påverkade vårt samhälle och banade vägen för omfattande reformer som förändrade det svenska samhället var på 1990-talet. Då genomförde både borgerliga och socialdemokratiska regeringar omfattande, ibland hårda, reformer. Flera av dem var nödvändiga och viktiga och har gjort Sverige starkare. Men så här trettio år senare – och i ljuset av pandemin – finns det anledning att fundera över de reformer som har tydliga avigsidor.

Jag tänker främst på privatiseringen och marknadifieringen av stora delar av välfärdssektorn. På 1980-talet fanns det en växande kritik mot att den offentliga sektorn blivit för stelbent, med rätta. Det fanns önskemål om att kunna välja skola för sina barn och vilken läkare man skulle ha kontakt med. Dessa tankar fanns också bland vissa offentligt anställda eldsjälar som brann för att utveckla verksamheten, som ville prova sina vingar och utveckla alternativ pedagogik och arbetssätt som skulle göra skola, vård och omsorg både mindre kostsam för skattebetalarna och bättre för brukarna om man bara lät dem driva eget och gav medborgarna frihet att välja. Idéen var god men frågan är om det i verkligheten blev så bra?

ANNONS

I efterhand kan vi se att verkligheten kanske inte blev så bra som man tänkte sig. Visst finns de där eldsjälarna, de gör ovärderliga insatser som utvecklar välfärden, men det är inte de som är de verkliga vinnarna. I dag domineras välfärdssektorn istället av ett fåtal internationella koncerner. Det är börsnoterade storbolag som drivs av vinstintresse och av att ge avkastning till aktieägarna.

Vi ser att det påverkar. Skolan har blivit mer segregerad och likvärdigheten har försämrats. Inte så konstigt när kommunala skolor måste ge alla plats medan friskolor kan ha olika urvalsinstrument som gör att bara elever med bra förutsättningar kommer in. Skolresultat och ekonomin (våra skattepengar) klassas som affärshemligheter. Delar av äldreomsorgen drivs allt mer med tillfälligt anställda, vilket påverkar enormt i dessa tider av pandemi. En av de största digitala vårdgivarna försökte nyligen köpa vårdupplysningen 1177 i Region Stockholm. Exemplen syns överallt och börjar bli så tydliga att även liberala ledarsidor påtalar dem.

Efter pandemin har vi chansen att inte bara bygga upp det igen som det var utan att bygga välfärden starkare och bättre. Den chansen ska vi ta.

Adnan Dibrani
Adnan Dibrani
ANNONS