Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Kajsa Hultberg, ambulanssjuksköterska och Joanna Ohldin, ambulanssjukvårdare håller på att lasta in en patient från ett äldreboende.
GP följer med på ett arbetspass med Joanna Ohldin, ambulanssjukvårdare och Kajsa Hultberg, ambulanssjuksköterska på SU Ambulans i Göteborg. Corona. Bild: Robin Aron
Kajsa Hultberg, ambulanssjuksköterska och Joanna Ohldin, ambulanssjukvårdare håller på att lasta in en patient från ett äldreboende. GP följer med på ett arbetspass med Joanna Ohldin, ambulanssjukvårdare och Kajsa Hultberg, ambulanssjuksköterska på SU Ambulans i Göteborg. Corona. Bild: Robin Aron

Maria Haldesten: Orimligt att Halland nekar syrgas på äldreboenden

Etik och individhänsyn krockar med praktiken när alla regelmässigt nekas alla en viss behandling. Den som är betjänt av syrgas ska kunna få den.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Kanske har du sett någon på semestern – en KOL-patient med syrgas? Smarta medicintekniska lösningar gör även det möjligt.

De ursäkter som hörts på sina håll i debatten – att det inte längre finns några "hål i väggen" för syrgasapparatur på äldreboenden och att därför skulle vara svårt att ge sådan vård – känns därför väldigt ihålig. Kan patienter, unga såväl som gamla, få läkarordinerad syrgasbehandling inom exempelvis den palliativa hemsjukvården kan det inte vara omöjligt i äldreomsorgen.

Så varför riskerar halländska äldre att få sämre vård än deras likar i vissa andra delar av landet? Den frågan ställs nu här, liksom i en del andra regioner, med anledning av markanta skillnader i vårdrutiner i olika delar av landet. Här har regionen bestämt att rutinmässigt säga nej.

Besked av det slaget har skapat en intensiv debatt om kvaliteten i omsorgen.

– Detta är inte frågor som bara har med pandemin att göra. Vi har sagt det länge – att äldre som behöver vård inte skall behöva pendla mellan sjukhus och äldreboende. Den mesta av vården, dropp, intravenös antibiotika, syrgas med mera skall kunna ges på plats. Därför har regionerna byggt palliativa team i hemsjukvården, säger Anders W Jonsson, som inte bara är vikarierande C-ledare utan också läkare.

Han tillhör dem som ifrågasätter de generella vårdriktlinjer som regioner, som Halland, tagit fram. Riktlinjer som säger att syrgasbehandling bara skall ske på sjukhus.

– Syrgas är ett potent läkemedel och skall ordineras efter individuell bedömning som görs av läkare. Det kan vara så att syrgasbehandling är kontraproduktiv. Dementa äldre kan blir sämre och känna oro av slangar och vilja slita bort dem. Men det kan också vara så – i vissa fall – att patienten blir lugnare. Därför kan man inte ha fyrkantiga regler, säger han bestämt.

Inspektionen för vård och omsorg, som har reagerat på skillnaderna i vårdrutiner, skall nu granska även denna aspekt av covidvården på landets äldreboenden. Det är en angelägen översyn, som förhoppningsvis kan ge klarare besked. För just nu tvistas det uppenbarligen – som vid flera tillfällen tidigare under pandemin – inom professionen.

Socialstyrelsens riktlinjer säger en sak – att syrgasbehandling kan prövas vid syrebrist för att se om den lindrar. Region Hallands vårdansvariga avfärdar det som en meningslös åtgärd eftersom en patient i livets slutskede normalt inte märker av syrebristen - och den inte leder till andnöd. Därför förordas endast den behandling som man i Halland anser att det finns bäst vetenskaplig evidens för – nämligen morfin och annan lugnande medicin.

För en anhörig känns de motstridiga uppgifterna naturligtvis uppslitande. Och eftersom det uppenbarligen pågår en strid inom professionen om vilket val som är det optimala i varje enskilt fall - är det rimligt att se till att det faktiskt finns tillgång till pulsoximeter och syrgasbehandling på äldreboendena i Halland..

De äldre och deras anhöriga bör också konsulteras kring hur vården vid livets slutskede bör se ut. Den hänsynen blir inte mindre viktig nu när närstående inte kan besöka sina anhöriga. De uppmärksammade fall där äldre nekats botande vård – för att sedan räddas till livet – väcker givetvis oro på många plan.

Professor Carl Johan Fürst, vid Palliativt utvecklingscentrum vid Lunds universitet, talar om att vården nu ställs inför många knepiga och svårbedömda val. Han efterlyser därför etiska ronder för att ge tid för reflektion kring riktlinjer.

Till medicinetiken hör också respekt den döende. Att sätta in behandlingar som riskerar att förlänga dödsprocessen och lidandet är inhumant. I de enskilda fall, där det är helt uppenbart att döden är mycket nära förstående, hade det mest humana varit att se till att det även fanns möjlighet att efterfråga aktiv dödshjälp.