Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Träning vid Kåsa sommaren 2020 under ledning av Petra Alm-Johansson. Bild: Rebecka Kvint
Träning vid Kåsa sommaren 2020 under ledning av Petra Alm-Johansson. Bild: Rebecka Kvint

Katarina Erlingson: Onödiga avgifter ger sämre hälsa i Varberg

Att vara rättvis är svårt, det vet alla, inte bara de som har barn. För en kommun är likställighetsprincipen lagstadgad, men det gör inte saken lättare för det. Både i små och stora sammanhang kan gränsdragningar vara svåra att göra. Ibland kan lagar stå mot lagar och då måste det göras en avvägning, vilket ofta är de politiska nämndernas uppgift.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

I Varbergs kommun har en så, till synes, enkel fråga som "taxa för upplåtelse av offentlig plats" varit föremål för diskussion under flera år. I en olycklig tajmning med att pandemin slog till vårvintern 2020 beslutade sig kommunen för att ta ut en avgift på 860 kr i månaden för träning utomhus. Ja, inte om en enskild person hoppar hopprep i en park utan om ett företag ordnar någon sorts gemensam gympa och tar betalt för det av deltagarna.

Enligt likställighetsprincipen bör kommunen behandla alla företag lika. Det går förstås inte alltid, för alla företag har inte samma behov, men så långt det går. Men ska kommunen ta betalt av en liten entreprenör som dragit igång olika sorters motionspass utomhus, på kommunal mark? Det är svårt att vara rättvis som sagt och det är svårt att sätta gränser.

HN skrev i februari om träningscoachen Orsolya Gaal som bland annat drev träningspass i trapporna upp mot Pilhagen i centrala Varberg. Hon hade inte råd att betala 860 kr i månaden för sin lilla verksamhet, men hon krävde heller ingen avstängning av trapporna under tiden passet varade. Det skiljer sig från större arrangörer som vill ha ensamrätt för sin aktivitet.

Tjänstemännen på hamn- och gatuförvaltningen har vänt och vridit på frågan och kommit fram till att det borde vara gratis för alla friskvårdsföretag. Men det tyckte politikerna i nämnden inte var rimligt och avslog förslaget, åtminstone fram till augusti då taxefrågan lär komma upp igen.

Problemet är att kommunen inte kan hänga med i de svängar som entreprenörer ägnar sig åt. Trenden med motionspass utomhus startade före pandemin, men har av förståeliga skäl accelererat sen 2020. Det kommer hela tiden nya träningsmetoder, kreativiteten är hög. Kommuner har ofta allmänna skrivningar kring vad de kräver in avgifter för, och det är svårt att pressa in "nymodigheter" i dessa fack. Oavsett hur förekommande kommunen försöker vara kan man aldrig gardera sig för svårtolkade fall.

När det gäller motion och friskvård borde det rimligen uppmuntras och inte försvåras. Kommunen har inga kostnader för att upplåta marken och borde därmed kunna luta sig på självkostnadsprincipen i dessa fall: att avgifterna aldrig får överstiga kostnaderna. Att politikerna i hamn- och gatunämnden avslog förvaltningens förslag om avgiftsfrihet var förhoppningsvis ett utslag av ängslighet. Det borde gå att reparera senast i augusti.

Läs mer: Politiker sa nej till slopad avgift

Läs mer: Avgiften som förvirrar och upprör