Katarina Erlingson: Om sexualdriften och den viktiga järnvägsdriften

Hallandstrafikens förvaltningschef tar på sig ansvaret för den kaotiska tågersättande trafiken under ovädret Hans, men frågan är hur han och Hallandstrafiken kommer att agera framöver för att förhindra något liknande.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

I intervjun med HN:s reporter är förvaltningschef Andreas Almquist föredömligt ödmjuk och resonerar kring de problem som finns med ersättningstrafiken och hur de kan lösas. Det är inget isolerat problem för just Hallandstrafiken och det är heller inget nytt problem. Det är dags att agera för en bättre ersättningstrafik och förstås även för en bättre kollektivtrafik totalt sett.

Det är många aktörer inblandade när kollektivtrafiken ska utföras. Hallandstrafiken, en förvaltning inom Region Halland, är regional huvudman för kollektivtrafiken. Det finns bussföretag som kör den vanliga linjetrafiken och så finns det tågföretag som kör tågen, allt på uppdrag av trafikhuvudmannen. När det gäller Öresundstågen heter företaget Transdev. När tågen inte kan gå av en eller annan anledning ska Transdev anlita bussar som kan ersätta tågen. Öresundstågen kan, precis som allt annat, gå sönder eller behöva ses över - det görs av ett verkstadsföretag i Hässleholm. Själva spåren sköts av Trafikverket, liksom planeringen av vilka och hur många tåg som får köra på spåren. Tillika sköter Trafikverket informationen till tågresenärerna.

ANNONS

Det är lätt att förstå att det är svårt att styra tågtrafiken. Falstaff Fakir - eller Axel Wallengren, humorist och författare - skrev redan i slutet av 1800-talet: "Näst sexualdriften är järnvägsdriften den svåraste att bemästra." Det är verkligen inget nytt under solen.

Kollektivtrafikföretagen i Sverige har enats om målet att 40 procent av den motoriserade trafiken ska ske med kollektivtrafik år 2030. För Stockholms lokaltrafik ligger målet på 55 procent eftersom man där utgår från en högre nivå än på andra håll i landet. I Halland är andelen knappt 20 procent, så här finns verkligen en hel del att göra.

Om människor ska välja kollektivtrafiken krävs det att den är attraktiv. Många reser kollektivt för att de saknar alternativ, medan andra skulle kunna om de tycker att kollektivtrafiken verkar bra. Det går aldrig att komma upp i målet om folk tvingas vänta på ersättningstrafik i flera timmar eller om tågen ständigt är sena.

Vägen till tåget och bussen är också av stor betydelse. I Falkenberg och Varberg ligger de vanliga hållplatserna i rimlig närhet och kan nås med relativ enkelhet, särskilt om informationen förbättras. I Halmstad tvingas resenärer som ska byta mellan tåg och buss att gå i trappor och på en gångbro över spåren. Det finns hiss, men kapaciteten när många ska ta sig över är förstås ofullständig. Något liknande gäller i Mölndal vilket många fått uppleva i sommar när tågen Göteborg-Mölndal varit inställda.

ANNONS

Så, bra med ödmjukhet, Andreas Almquist, men nu gäller det att kavla upp skjortärmarna för att nå resmålen.

ANNONS