Ledare 21/5. Nyttan av att dra å samma håll finns det många bevis för. Däri finns en kraft som, inte alltid men ofta, leder till framgång. Sedan ska det inte stickas under stolen att det inte sker av sig självt, att det krävs ork för att genomföra det som måste göras. Inte minst krävs det kraft längs vägen.
”Smaka på Tvååker” som genomfördes i helgen är ett exempel på möjligheten som finns när man drar åt samma håll. Väldigt symboliskt egentligen att det sker på en ort som Tvååker vars ortsnamn förknippas med en tandemcykel – ett transportmedel där det verkligen krävs att trampa åt samma håll för att det ska fungera.
”Smaka på Tvååker” är ett nätverk bestående av företag och föreningar i och omkring Tvååker. Var och en av dessa har säkert som målsättning att vara starka nog att klara sig på egna ben. Men de ser också nyttan de har av att marknadsföra sig tillsammans, att visa för omgivningen att här finns det mycket att göra och att besöka.
Med andra ord säger detta att vi inte alltid behöver vara rädda för konkurrens. Den får oss att bli mer på alerten, men konkurrens innebär också att utbudet som kan locka besökare ökar.
En caféägare eller den som bedriver exempelvis en butik behöver inte vara orolig om det dyker upp en ny konkurrent i närområdet. Jo, möjligen om konceptet är helt likt det egna, men så är det sällan. För besökaren ökar istället attraktiviteten av området, för nu finns det fler ställen att besöka. Skulle det dessutom vara fullt på det ena stället, kan man istället kolla utrymmet hos grannen.
Förutom att våga välkomna konkurrensen i sitt närområde finns det alltså vinning att göra genom att samverka. Att trots att man är konkurrenter marknadsföra sig tillsammans och bland annat enas om speciella dagar och helger för att gemensamt sätta området på kartan. Denna gång är det ”Smaka på Tvååker” som står som bild för nyttan av detta samarbete, men givetvis är även ”Falkenbergs skafferi” ett strålande exempel på vad samverkan kan leda till.
Det ska nog också tilläggas att all form av samverkan också kräver en viss kompromissvilja. Det är när avsaknaden av denna finns som luften kan gå ur och projekt och idéer rinner ut i sanden. Sist men inte minst krävs det eldsjälar. Eldsjälar som inte enbart har kraften att starta upp projekt utan har kraften att hålla i och hålla ut.
I detta sammanhang kan man därför även nämna Landsbygdsriksdagen (i Örnsköldsvik) som också genomförts i helgen. Vi får hoppas att det där tydligt framgick att en viktig ingrediens som politiken kan tillföra är att underlätta för landsbygdens företagsamhet, istället för att sätta regler som kväver engagemanget och uppfinningsrikedomen. Politiska åtgärder som motverkar att glöden hos eldsjälar falnar och istället bidrar till fler sätt för svensk landsbygd att utvecklas i positiv riktning.
