Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

VISBY 20190701 Sveriges Överbefälhavare Micael Bydén presenterar ett förstärkt luftvärnssystem på Gotland, eldenhet 23 och spaningsradar 90, under en pressträff i Almedalen. Foto: Henrik Montgomery / TT / kod 1006 Bild: Henrik Montgomery/TT

Nygammalt luftvärn ett välkommet startskott

Det förstärkta luftvärnet på Gotland är en bit på väg emot en säkrare Östersjö.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 3/7. I måndags kunde försvarsmakten komma med ett glädjande besked. Stridsgruppen på Gotland är nu förstärkt med fast luftvärn, i form av luftvärnssystem 23, bestyckat med luftvärnsrobot ”Bamse”. Beslutet togs av Överbefälhavare Micael Bydén personligen,

Det exakta antalet enheter är fortfarande hemligt men med sin längre räckvidd och högre hastighet innebär det nya robotsystemet ”en signifikant förstärkning av luftförsvaret” enlig ÖB. Det fasta luftvärnet förstärker nu P 18:s befintliga åtta luftvärnskanonvagnar.

Luftvärnssystem 23 är ett nygammalt system. Det stod färdigt redan 2003 och värnpliktiga började utbildas på det 2008. Systemet kom dock aldrig att ingå i insatsorganisationen utan verkade som demonstrationsförband, för att senare, i sviterna av de allmänna försvarsnedskärningarna, förrådställas. Personal blir nu huvudsakligen värnpliktiga från Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad, som ansvarade för systemet innan det togs ur bruk. Lv 6 är Sveriges enda luftvärnsregemente

Exemplet med luftvärnssystem 23 är symptomatiskt för försvarsmaktens nutidshistoria. Viljan och kapaciteten har hela tiden funnits där i bakgrunden men försvaret har hela tiden blivit bortprioriterad. Verksamhet efter verksamhet lades ner. Alla orosmoln och varningsklockor ignorerades. Det djupaste lågvattenmärket, men kanske också lite av ett uppvaknande, var när dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i januari 2013 menade att försvarsmakten var ett särintresse bland andra. Två månader senare övade Ryssland bombanfall mot Sverige, med flygplan som kan bestyckas med kärnvapen.

Resan tillbaka kommer att bli lång men att det nu går att se konkreta resultat av försvarets upprustning är mycket välkommet, även om det bara är ett litet steg i rätt riktning. Att uppgradera och använda den utrustning som redan finns är nödvändigt för att höja kapaciteten. Samtidigt poängterar ÖB att detta inte ersätter behovet av nya luftvärnssystem utan att det är en snabb lösning för att kunna möta en ökad hotbild ”här och nu”.

Inte minst är det viktigt att just Gotland förstärks. Vid en konflikt i Östersjöområdet spelar Gotland genom sitt läge en mycket viktig strategisk roll. Det är väl att försvarsberedningen i sin klarsynta rapport från i maj lyfter fram behovet av ett militärt förstärkt Gotland. Det var däremot mycket olyckligt att försvarsminister Peter Hultqvist (S) ville se den föreslagna ökningen av försvarsbudgeten som förhandlingsbar och inte ville förbinda sig att följa den. Upprustningen av försvaret är fullständigt nödvändig men den kommer inte bli gratis. Sverige har haft nog av att försvarspolitiken dikteras från finansdepartementet

Det ”försämrade omvärldsläget”, som främst är en omskrivning för ett aggressivt Ryssland, kan inte önsketänkas bort. Att börja stärka försvaret genom att utnyttja de resurser vi redan har kan bara beskrivas som högst rimligt.

.