Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Malin Lernfelt: Nu krävs storsatsningar på äldreomsorgen

Ledare 27/4. Häromdagen meddelade Kristdemokraterna att de vill belöna kommuner och företag inom omsorgsbranschen med en premie på 50 000 kronor under fyra månader för varje timanställning som omvandlas till en tillsvidareanställning.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Bild: Janerik Henriksson/TT
Bild: Janerik Henriksson/TT

Enligt partiledaren Ebba Busch handlar det om att man vill att ”fler som kämpar i äldreomsorgen ska kunna känna anställningstrygghet” och att det samtidigt kan bli ”fler medarbetare som håller i länge” (SvD 20/4).

Att man lyfter situationen inom äldreomsorgen just nu är utmärkt. Coronapandemin har visat precis hur sårbar Sveriges nedmonterade omsorgssektor är. Under lång tid har det i kommuner över hela landet sparats inom äldreomsorgen. Sedan år 2000 har 40 000 platser försvunnit på särskilda boenden. Detta trots att antalet äldre blivit fler. Samtidigt har hemtjänsten ökat något, men inte alls tillräckligt mycket för att täcka upp för den hjälp som försvunnit.

Arbetsmiljön har blivit betydligt tuffare för den personal som arbetar på särskilda boenden och inom hemtjänsten. Det är fler gamla att ta hand om för varje anställd, man har ont om tid för annat än den mest nödvändiga omsorgen och det är ofta vikariestopp. Generellt har det också blivit svårare för den enskilde medarbetaren att ha inflytande över sitt arbete när varje moment klockas. Den negativa utvecklingen verkar fortsätta trots upprepade varningar från olika håll.

I en enkät som SVT publicerade i vintras (23/11-2019) aviserade sex av tio kommuner att de planerade besparingar inom äldreomsorgen under 2020. Likadant såg det ut året innan. Att covid-19 på kort tid har skapat en djup kris inom omsorgen och att många kommuner har svårt att tillgodose invånarnas omsorgsbehov när mer personal än vanligt blir sjuka borde därför inte förvåna någon.

Det är dock tveksamt om Kristdemokraternas konstgjorda andning är rätt väg att gå, särskilt som utökat statligt stöd redan är på väg till kommunerna. Bättre vore tydligare regler och krav på att förvaltningarna ska leva upp till socialtjänstlagen och uppfylla de rättigheter som äldre har till ett tryggt omhändertagande.

Ur såväl vårdtagar- som arbetstagarsynpunkt är det naturligtvis utmärkt om timanställningar omvandlas till fasta anställningar. Men för att fler människor ska orka och vilja stanna kvar och arbeta inom äldreomsorgen under lång tid är det upprepade satsningar på alltifrån arbetsmiljö till inflytande och bättre löner som behövs.

Den fantastiska insats som de som varje dag går till jobbet och tar hand om de äldre mitt i coronakrisen gör, borde få kommunpolitiker över hela Sverige att skämmas för sina besparingsplaner. Det är dags att sluta spara och börja satsa på de äldre och personalen inom omsorgen. Det är deras tur nu.