Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det är inte coronakrisens fel att det går dåligt för Liberalerna. Bild: Tomas Oneborg/TT
Det är inte coronakrisens fel att det går dåligt för Liberalerna. Bild: Tomas Oneborg/TT

Elin Larsson: Nej Nyamko, det är inte coronas fel att ni går dåligt

När Nyamko Sabuni (L) får frågan varför Liberalerna har sådan kräftgång svarar hon att det beror på corona. Liberalerna har dock krisat sedan långt innan corona och det är hög tid för dem att fundera på varför färre än fyra procent av Sveriges väljare sympatiserar med dem.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Liberalerna har de senaste åren haft det rätt svettigt i politiken, för att uttrycka det milt. Det ständiga balanserandet på procentspärren, interna konflikter och ett partiledarbyte som inte riktigt blivit det lyft som man har önskat. Vid EP-valet 2019 var de en hårsmån från att åka ut ur Europaparlamentet och vore det val idag skulle de åka ut ur riksdagen. Orsaken till att det går dåligt nu? Coronakrisen såklart.

Det är i alla fall den förklaring Nyamko Sabuni lämnar. I Sveriges Radios partiledarintervju (2/7) berättar hon att under krisen har minsann Liberalerna synts i media varje vecka, men det är de stora partierna som har gynnats av krisen. Det är inte sakpolitiken som är anledningen till att Liberalerna går kräftgång utan det hon hör är att Liberalerna inte syns tillräckligt mycket, och att man under våren bara har synts i en fråga. Om Liberalerna bara fick prata om sin politik, då skulle det minsann gå bättre.

Att sturskt säga att det hade gått bättre om man bara fått prata om sin politik är kaxigt för ett parti som i nästan alla opinionsmätningar det senaste året legat under fyraprocentsspärren. Det går inte bra för Liberalerna när de bara pratar om corona men det går inte heller särskilt bra när de får möjlighet att prata om sin egen politik. Liberalernas kräftgång beror inte på Nyamko eller att man bara synts i en fråga. Felet ligger i att ingen riktigt vet vad Liberalerna tycker eller vill. Nyamko har fått kritik för att hon är otydlig och svajig men det gäller för hela partiet. Att se hur L beter sig i svensk politik påminner om fabeln Pojken och vargen där en uttråkad pojke ropar att vargen kommer. L kommer hela tiden med insinuationer om att lämna Januariavtalet eller ställa hårdare krav men det händer ingenting. För vilken väljare är det lockande?

Det är två år kvar till valet vilket Nyamko inte tycker är särskilt oroande. Hon menar att det är gott om tid att vända opinionen för att göra ett framgångsrikt val 2022. Det är visserligen fler väljare nu än tidigare som bestämmer sig under själva valrörelsen för vilket parti de ska rösta på men med tanke på den djupa kris Liberalerna är inne i är det hög tid att börja jobba hårdare för att dels vinna tillbaka väljare, dels vinna nya väljare. Det är dags att Liberalerna slutar ropa efter vargen och tar sig en allvarlig funderare över om det är corona, sakpolitiken eller något annat som gör att mindre än fyra procent av Sveriges väljare kan tänka sig att rösta på dem.

Är svaret på varför det går dåligt för Liberalerna kanske helt enkelt att ingen längre gillar dem?