Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Katarina Erlingson: Negligera inte risken för korruption i Varberg

Ledare 5/3. I slutet av januari presenterade Transparency International sitt årliga korruptionsindex. Sverige ligger högt och har alltså inte så stora problem med korruption och jäv.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Varberg Energi, kommunalt bolag, elbolag Bild: Malin Strandberg
Varberg Energi, kommunalt bolag, elbolag Bild: Malin Strandberg

Danmark är bäst i Norden med 88 poäng medan Sverige har 85 poäng, liksom Finland. Norge kommer strax därefter. Det finns inget land i världen som har full poäng, 100, och inte sen 2016 har ett land nått 90 poäng. Arbete mot korruption måste pågå ständigt och man kan aldrig slappna av. Regeringen har en handlingsplan på gång mot korruption i offentlig förvaltning, vilket är nödvändigt för att kunna arbeta systematiskt.

Förhoppningsvis tar alla kommuner till sig handlingsplanen och engagerar sig i arbetet mot korruption och jäv. I dagarna har HN skrivit om att det kommunägda Varberg Energi har en styrelseledamot vars företag energibolaget anlitar. Styrelseledamoten i Varberg Energi, Ann-Sofie Borglund (M), slår ifrån sig att det skulle kunna innebära jäv med att förklara att hon inte är inblandad i sitt företags operativa beslut. Det låter lite egendomligt eftersom det är Borglund som är vd i företaget. Varberg Energis ordförande Cecilia Rönn (L) är försiktig och menar att det är ”upp till varje parti att sätta rätt person på rätt plats”. Även kommunens tjänstemän uttalar sig försiktigt och i generella termer. Kanske inte så konstigt eftersom Ann-Sofie Borglund tillhör det ledande partiet i Varbergs kommun.

Det är mycket möjligt att Borglund klarar att hålla gränserna mellan sina olika uppdrag och roller. Men i arbetet mot korruption måste man vara ödmjuk och visa stor försiktighet. Det behöver inte finnas fog för en misstanke om korruption, bara själva tanken att det skulle kunna hända kan göra att allmänheten kan mista tilliten till de styrande i kommunen. Det är definitivt inte bra för tilliten till myndigheter och samhället i stort.

Det förefaller finnas en viss tendens i Varberg till att vifta bort dessa misstankar. Det är nämligen inte första gången som frågor om jäv och korruption luftas. Så sent som i höstas uppkom diskussion kring att den av organisationen Företagarna utsedda Årets tjänsteperson tog emot en cykel i gåva. Både prisutdelarna Företagarna och pristagaren själv viftade bort frågan, medan statsvetaren Jan Turvall, expert på förvaltningsrätt, var mycket kritisk. Företagarna fick redan 2019 kritik för sin utdelning av en cykel till en kommunaltjänsteman.

Det kan väl inte vara så att det inom Varbergs näringsliv och kommun finns en kultur som sitter i väggarna som säger att lite kliande på varandras ryggar inte är så farligt? Borglunds försvar i HN att det är en liten stad och ”nästan alla har företag” borde snarare leda till ökad uppmärksamhet på dessa frågor, inte till att normalisera dem.