STOCKHOLM 20230504
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard och Camilla Mårtensen, arbetsmarknadspolitisk talesperson (L) vid en pressträff  i regeringskansliet  om arbetskraftsinvandring.
STOCKHOLM 20230504 Migrationsminister Maria Malmer Stenergard och Camilla Mårtensen, arbetsmarknadspolitisk talesperson (L) vid en pressträff i regeringskansliet om arbetskraftsinvandring. Bild: Jessica Gow/TT

Katarina Erlingson: Myter och kartan väger tyngre än verkligheten

Kommer vi inte kunna få viktiga arbeten utförda eftersom det saknas svenskar med rätt kompetens eller vilja att ta jobbet? Det kan bli följden av regeringens huvudlösa förslag kring arbetskraftsinvandring som är tänkt att träda i kraft den 1 oktober.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Förslaget kommer förstås från Tidöavtalet och är en del i högerregeringens arbete med att minska invandringen till vilket pris som helst. Det är så viktigt att även felaktiga beslutsunderlag viftas bort, allt för att samarbetspartiet Sverigedemokraterna ska hållas nöjt. Ursprungsförslaget var visserligen värre, att lönegolvet skulle ligga på medianlönen 33200 kr, men även 26 560 kr är högt nog.

Problemet är att lagförslaget bygger på en hel del myter, som Tidningen Näringslivet gått igenom. Det blir lätt så när regeringen är i händerna på ett populistiskt parti. Ministrarna försöker kompensera genom att låta tvärsäkra. Det kan säkert lura många och därför är det viktigt att peka på det felaktiga beslutsunderlaget.

ANNONS

Ett av de stora problemen på svensk arbetsmarknad är inte i första hand mängden arbetslösa utan i stället att det är svårt att matcha lediga arbeten mot rätt kompetens. Det märks inte minst när kommunerna och företagen i norra Sverige skriker efter arbetskraft och Arbetsförmedlingen inte tvingar arbetssökande att flytta till jobben. Då kan arbetskraftsinvandring vara en del av lösningen och då är det inte rimligt att försvåra för företagen, särskilt om försvårandet bygger på myter.

13000 kr i lön har blivit en sanning som till och med arbetsmarknadsministern sprider. Tidningen Näringslivet skriver: "Enligt utredningen (SOU 2021:88) visar siffror från SCB att drygt 87 procent av alla utlänningar som beviljats tillstånd av arbetsmarknadsskäl under år 2020 tjänade mer än 20 000 kronor per månad. I denna grupp ingår förutom arbetskraftsinvandrare även bland annat au-pairer, praktikanter, personer som är här på ungdomsutbytesavtal och tidigare asylsökande som i stället fått arbetstillstånd, så kallade spårbytare. Utredningen visar att bara 0,7 procent av dessa hade en månadsinkomst på mellan 13 000 och 13 999 kr."

Regeringen pratar alltså om arbetskraftsinvandring som om det vore hela den stora gruppen. För att få arbetstillstånd som arbetskraftsinvandrare krävs det att personen har lön enligt kollektivavtal. Och det vet de flesta att inget kollektivavtal godkänner så låga löner som 13000 kr. Regeringen försöker alltså visa handlingskraft genom ett slag i luften, men det sker till priset av stora problem för många svenska företag.

ANNONS

Tanken att arbetskraftsinvandrarna stjäl jobben från svenskar verkar ha bitit sig fast, men är enligt Tidningen Näringslivet heller inte sant. Företagen importerar arbetskraft för att de helt enkelt inte får svenska sökande.

Men Tidöavtalet ska uppenbarligen genomföras till vilket pris som helst, även om förslagen bygger på myter och verkligheten förändrats.

ANNONS