Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Mattias Nilsson
Bild: Mattias Nilsson

Maria Haldesten: Munkagård är bäst - när eleverna sätter betyget

En bubblare till topplistan - men ett säkert kort för elever som vill ha drömjobbet direkt efter skolan.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Elevernas årliga traktortåg är en klassiker. Och skolan kan locka med en naturskön park med ett unikt klonarkiv. Dessutom har Munkagård Hallands mest nöjda elever. Ändå står skolan sig slätt i rankingen mot Varbergsjätten Peder Skrivares skola.

Lilla Munkagård är en bubblare på plats 11 - medan det stora, stadsnära gymnasiet toppar listan i Halland - när nya rankingtjänsten Ednia bedömer skolkvalitet.

Men går det att ställa skolor med många högskoleförberedande program mot yrkesgymnasier? Eleverna på de senare brukar väl sällan att excellera på nationella prov?

– Vi gör justeringar för olika program på skolorna, så att resultatet blir rättvisande, försäkrar Frans Björnsson.

Han är medgrundare på Ednia - vars rankning har fått stor medial uppmärksamhet över hela landet.

Resultatet på nationella prov är ett kriterium. Där ligger Munkagård i bottenligan. Varför?

– Personligen kan jag tycka att pedagoger på vissa skolor haussar upp det här med nationella prov lite väl mycket. Det är ju betydligt mer som ska vägas in för att bedöma elevernas kunskaper. Men flertalet klarar proven. Sedan har vi elever som kan ha svårt med hela provsituationen, och därför misslyckas trots att de kan ha rätt att sitta längre tid. Men de kan ändå klara kursen i svenska, engelska och matte, förklarar rektor Maria Johnsson-Thorén.

Den ökade psykiska ohälsan bland svenska ungdomar sätter spår även på Munkagård. Även om väldigt många elever trivs på skolan - som har högst elevnöjdhet i Halland - så trivs ungdomarna kanske inte lika bra med sig själva.

– Att måendet bland eleverna har blivit sämre är vårt största problem. Många kanske inte orkar med skolan och måste vara borta mycket. Men vi har en stor elevhälsa – med två heltidsanställda kuratorer och en skolsköterska – och tillgång till en skolpsykolog som också kan hjälpa till med utredningar, förklarar rektorn.

Att vissa elever inte orkar hela vägen kan delvis förklara varför 70 procent av eleverna på Munkagård tar examen, jämfört med 89 procent på PS och 78 procent på Falkenbergs gymnasieskola.

– Vi har en del elever med studiesvårigheter som kämpar med teorikurserna. En del kan vilja – och behöva – lägga fokus på yrkeskurserna. Då anpassar vi studieplanen. Vi lättar på teorin – som de kan läsa in på komvux – och lägger kraften på yrkeskunskaper som de inte kan få någon annanstans.

Vad händer då med eleverna när de lämnar Munkagård?

– Många klarar sig galant själv. Det finns stor efterfrågan på deras yrkeskompetens. Men en del kan vi behöva hjälpa vidare - exempelvis genom kontakter med arbetsförmedlingen, eller vuxenpsykiatrin. En del kanske inte fullt ut står till arbetsmarknadens förfogande, säger Maria Johnsson-Thorén.

Inom den gröna näringen är kompetensbrist ett växande problem. Det händer därför att förutseende företag kontaktar skolan och frågar om tipsa om passande elever - för att knyta kontakt redan innan de hunnit går ut trean. Andra elever går direkt vidare i jobb på de arbetsplatser där de gjort praktik. Och de duktiga eleverna, som vill läsa vidare till veterinär, kommer så småningom att möta en marknad som skriker efter deras kunskaper.

Just chansen till jobb efter examen ingår inte i rankningen. Ändå är det en kvalitetsmarkör som fler borde sätta större vikt vid. Både för ungdomarna och landets framtida välstånd.