Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Women and children gather in front their tents at al-Hol camp that houses some 60,000 refugees, including families and supporters of the Islamic State group, many of them foreign nationals, in Hasakeh province, Syria, Saturday, May 1, 2021. Kurdish officials say security has improved at the sprawling camp in northeast Syria, but concerns are growing of a coronavirus outbreak in the facility. (AP Photo/Baderkhan Ahmad)  HAS106 Bild: Baderkhan Ahmad
Women and children gather in front their tents at al-Hol camp that houses some 60,000 refugees, including families and supporters of the Islamic State group, many of them foreign nationals, in Hasakeh province, Syria, Saturday, May 1, 2021. Kurdish officials say security has improved at the sprawling camp in northeast Syria, but concerns are growing of a coronavirus outbreak in the facility. (AP Photo/Baderkhan Ahmad) HAS106 Bild: Baderkhan Ahmad

Katarina Erlingson: Motverka extremism kräver nya samarbeten

Ledare 7/5. Våldsbejakande extremism och terrororganisationen IS är aktuellt i flera avseenden. Dokumentärfilmen "Children of the enemy" har biopremiär. Den handlar om före detta varbergsbon Patricio Galvez kamp för att få ut sina sju barnbarn från läget al-Hol, där de befann sig efter att deras IS-anslutna mamma och pappa dödats i kriget.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Miljöpartiet vill att alla svenska barn som är kvar i fånglägret al-Hol ska få komma till Sverige, tillsammans med sina mammor. Och i Norge har en IS-kvinna dömts till tre och ett halvt års fängelse för att hon anslutit sig till terrororganisationen. Trots att hon försökte försvara sig med att hon bara passat barn och lagat mat till sin mer IS-aktive make.

Hur samhället kan och ska agera för att bemöta våldsbejakande extremism är komplext och frågan är hur moget Sverige är att klara av ett sådant arbete. Vi har en tendens att vara godtrogna och att dessutom överlåta åt "någon annan" att ta ansvaret. Att arbeta för att minska och utrota extremismen kräver ovanliga samarbeten och förutsättningen för att lyckas på sikt är att det förebyggande arbetet fungerar.

Säkerhetspolisen har förstås ett viktigt arbete att identifiera hot, men den starka sekretessen som finns mellan svenska myndigheter gör området svårarbetat. Kommuner kan inte göra särskilt mycket mot våldsextremister när dessa redan etablerat sig, men det kommunerna borde lägga mycket mer fokus på är det förebyggande arbetet.

I Varbergs kommun ligger ansvaret hos Räddningstjänsten Väst som ansvarar för säkerhets- och trygghetsfrågor och, konstigt nog, även det förebyggande arbetet. Det sistnämnda kan man ifrågasätta, om det stämmer. Arbetet utgår från 12 rekommendationer som den numera nedlagda nationella samordnaren tagit fram. I Varberg har man främst haft problem med högerextrema grupper.

Falkenberg arbetar på ett annat sätt och ansvaret ligger på hållbarhetsavdelningen där social hållbarhet är en viktig del. Falkenberg har mest haft problem med extrema djurrättsaktivister, men med tanke på att Patricio Galvez dotter Amanda radikaliserades när hon bodde på Falkagård, behöver arbetet riktas mer mot våldsbejakande islamism. Nyligen startades ett viktigt förebyggande arbete, SSPF, där socialtjänst, skola, polis och fritid samverkar för att förhindra att barn fastnar i kriminellt beteende och droger. Det är ett arbete där det kan vara svårt att peka på konkreta resultat; det är snarare det som INTE händer som är resultatet. Till SSPF-arbetet borde rimligen signaler kunna komma om det finns tecken på extremism i några miljöer.

Det är inte "hårdare straff" som är nyckelorden för att bryta våldsbejakande extremism, oavsett vilket håll den kommer ifrån. Det är "förebyggande arbete" som är nyckeln. Det kräver uthållighet och förståelse för att det blir ett icke-resultat om arbetet är lyckat.