Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Under åren 2015-2019 har tio fall av grov kvinnofridskränkning med målsägande hemmahörande i Varbergs kommun avgjorts i tingsrätten, berättade HN nyligen på nyhetsplats . Bild: Annika Karlbom
Under åren 2015-2019 har tio fall av grov kvinnofridskränkning med målsägande hemmahörande i Varbergs kommun avgjorts i tingsrätten, berättade HN nyligen på nyhetsplats . Bild: Annika Karlbom

Maria Haldesten: Misslyckande att unga kvinnor är så utsatta

Om du anar att grannkillen slår sin tjej, vad gör du då? Varje Varbergsbo har skäl att fundera över frågan, inte minst nu när hoten växer.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 6/8. Stryptag, knytnävsslag och pistolhot – vardagsberättelserna från Varberg får det att knyta sig i magen. Den smärta som gömmer sig i de utsatta kvinnornas vittnesmål är tung läsning.

Kanske är det därför en del läsare hellre klickar på en artikel om rekordsuccé för halländsk glass. Sån man kan njuta av medan man slukar ännu en säsong av morden i Midsomer.

”Att det ens finns några människor vid liv ens i de där små städerna”, skrockar någon.

Men så är ju all blodig dramatik där påhittad.

Domarna från Varbergs tingrätt däremot, de som HN:s reporter citerar ur, är på riktigt. Och det är uppenbart att hade de där slagen fallit blott en aning hårdare, stryptaget hållits en stund längre, hade det varit fråga om morddomar.

”Var kommer alla dessa arga, aggressiva män ifrån? Taskig uppväxt?” undrar en HN-läsare.

Liksom offren finns de lite varstans. De kan gömma sig bakom en tjusig villaentré lika väl som i ett eftersatt lägenhetsområde.

Visst finns det studier som visar att en våldsam uppväxt till viss del kan öka risken för att man själv utövar våld - det traumatiserade barnet kan komma att identifiera sig med förövaren. Barn som tvingas bevittna våld, kanske dessutom någon gång kommer i vägen för slagen, blir utsatta de också.

– Det ska bli ett eget brott, den utvecklingen är på väg. Om ett barn ser eller hör våld så är barnet ett brottsoffer, säger Henrik Kindlund, åklagare i relationsärenden vid åklagarkammaren i Halmstad i HN.

Bra. Men lagstiftningen har dröjt oförsvarligt länge.

Även risken för att som vuxen utsättas för våld i en relation är lite större bland dem som har vuxit upp med den sortens trauma.

Problembilden är dock komplex. Det gör att lösningarna måste bli därefter. Men att det finns oändligt mycket att göra för att skärpa kampen mot våldet, trots jämställdhetens landvinningar, är extra viktigt av två skäl.

Det ena är pandemin. Det andra är att våld i nära relationer är vanligare bland unga än bland vuxna. Så många som nästan en fjärdedel av alla tjejer uppger sig ha utsatts för våld av en nuvarande eller före detta partner (enligt en kortanalys från Brå)

Inför sådan statistik är det lätt att känna uppgivenhet. Kan problemet någonsin bemästras om unga svenskar – som uppfostrats och vuxit upp ett land där skolan undervisar om samlevnad och där till och med regeringen kallar sig feministisk – ändå väljer att bete sig våldsamt mot sin partner?

Det enda som hjälper är då att vägra vända bort blicken. Inte bara myndigheter och politiker utan var och en av oss måste lyssna och vara uppmärksamma. Vi måste våga ställa frågor, hellre en gång för mycket än en gång för lite, om vi anar oråd.

Och så måste polisen finnas där. Kvinnomordet i julas i norra Halland visar vikten av att polisen inte tar för lätt på hoten mot kvinnor. När en rädd och utsatt kvinna till slut slår larm, får bemötandet aldrig någonsin bli nonchalant.

Kvinno- och tjejjourer i Sverige har rapporterat ett kraftigt ökat tryck under pandemin och jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att öka informationsinsatserna. 2020, som skulle bli ett slags jubileumsår för kvinnors rättigheter, riskerar i stället att bli ett av de värsta åren. Då gäller att skärpa beredskapen.

Under åren 2015-2019 har tio fall av grov kvinnofridskränkning med målsägande hemmahörande i Varbergs kommun avgjorts i tingsrätten, berättade HN nyligen på nyhetsplats .