Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

ENKÖPING 20130404
Ungdomar spelar innebandy i en inomhushall. 
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX / Kod 10180


 Bild: FREDRIK SANDBERG / TT
ENKÖPING 20130404 Ungdomar spelar innebandy i en inomhushall. Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX / Kod 10180 Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Katarina Erlingson: Minskat idrottande bland barn väcker oro

Ledare 21/10. Innebandyn tappar många aktiva barn och ungdomar, rapporterade radion om i veckan. En orsak är förstås pandemin och innebandyn är inte ensamt om att barnen överger sporten, det händer inom de flesta idrotter.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Det kom inga nya deltagare under pandemin och de som redan var aktiva har troligen tappat lusten när träningarna var sporadiska och matcherna uteblev. Inomhusidrotter eller idrotter som kräver särskilda anläggningar är särskilt hårt drabbade.

Oron för minskningen handlar inte om att enskilda idrottsförbund tappar medlemmar och därmed pengar. Det handlar om något större, om barnens hälsa och sedermera hur deras hälsa ser ut när de blir vuxna. Det är enklare att fortsätta med fysisk aktivitet om man är van vid det från barnsben, därför är idrott för barn så viktig.

Riksidrottsförbundet har varnat för nedstängningens konsekvenser för folkhälsan. I våras larmade ett antal idrottsförbund som tränar och spelar inomhus om den kraftiga nedgången av aktiva, inte bara bland barn. Men faktum är att föreningsidrottandet har minskat under flera år, det är inte något som hänger ihop med pandemin även om raset blivit markant sen den startade.

Idrotten minskar i alla åldersgrupper, men mest bland flickor i övre tonåren (idrottsstatistik.se). De som vill tävla och träna ansluter sig till föreningsidrotten, medan de som bara vill motionera för hälsans skull ägnar sig mer åt individuell träning såsom gym eller löpning.

Är det så att de olika idrottsförbunden fokuserat för mycket för tävlingsmomentet och att unga numera inte attraheras lika mycket av att tävla? Tävlingar kräver ett stort engagemang och hårt arbete. Presterar man bra, antingen det är lagidrott eller individuella grenar, blir man synlig och måste kunna stå för det man gör. Inte minst om en sportjournalist sticker fram en mikrofon. Att utmärka sig kan vara känsligt för barn och unga och det är sannolikt en känsla som är framträdande mer nu än tidigare.

Länge har de olika idrottsförbunden varit enbart fokuserade på tävling och att vinna. Numera håller tävlingshetsen på att fasas ut och fokus är på att barnen ska utvecklas och ha roligt i sin idrott. På pappret har kravet att vinna inom barnidrotten varit borta ett bra tag, vilket bygger på forskning om barns välbefinnande. Men nog finns det enskilda klubbar och ledare som inte kan släppa tävlingsmomentet. Och föräldrar inte minst, det räcker att titta på en fotbollsmatch för barn och höra de högljudda ropen från föräldrarna.

Den kraftiga minskningen av unga deltagare måste vara en signal till omstart för idrotten. Det krävs tydliga signaler, och pengar, från regering, riksidrottsförbund och kanske också från kronprinsessparet som tydligt visat att de engagerar sig i barns hälsa. Annars riskerar utvecklingen en kraftigt försämrad folkhälsa vilket på sikt kan bli mycket dyrt för samhället.