Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

region halland Bild: Emma Gustafsson
region halland Bild: Emma Gustafsson

Katarina Erlingson: Minska administrationen, inte administratörerna

Ledare 26/1. Administratörer har inte mycket att sätta emot sjuksköterskor eller läkare när det gäller popularitet. Därför väcker också statistiken om att Region Hallands administration vuxit mer än gruppen vårdpersonal indignerade suckar.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Sen 2010 har den administrativa personalen ökat med 34 procent, medan vårdpersonalen har ökat med 16 procent. Det låter som förfärliga siffror för den som dagligen hör hur vården lider brist på personal, men så enkelt är det inte. Dels behöver man inse att gruppen administratörer är långt färre än gruppen vårdpersonal, vilket förstås påverkar när man mäter i procent. Dels måste man komma ihåg att Region Halland gått från att vara ett landsting till att vara en region. Det innebär nya yrkesgrupper med många handläggare som räknas som administratörer. En annan sak man måste ta hänsyn till är att befolkningen i Halland ökat med 13 procent. Utvecklingen gör också att nya arbetsuppgifter och yrken tillkommer.

En organisation tenderar att växa när handläggarna och ledningen själva utökar sina domäner. Att styra en stor organisation, inte minst inom offentlig sektor, är komplicerat och det blir inte lättare när politiker byts ut vart fjärde år.

Offentliga sektorn arbetar mycket med ledarskap, mätbarhet och mål. Det har sin grund från 90-talets så kallade new public management, NPM, som förefaller ha en inneboende funktion i att växa i och med att man mäter så mycket. Det som mäts ska analyseras, men det är tyvärr inte alltid som slutsatserna blir förverkligade.

Att Region Halland, precis som övriga regioner, behöver bli mer effektiv är säkert. Inte minst måste sjukvården själv effektiviseras men här är det alltför många aktörer för att det ska kunna ske enkelt. Vården är hårt styrd, inte minst av Socialstyrelsen.

Sjuksköterskor, läkare och medicinska sekreterare har ett antal måsten att förhålla sig till. Måstena göms bakom patientsäkerhet, men är ofta något annat, oklart vad. Till exempel en futtighet som kallelser till läkarbesök. Dessa kan ske digitalt via 1177, men det går inte att slippa ifrån att patienten också får en kallelse på papper via posten.

Att förenkla rutiner och minska administrationen inom vården är högst önskvärt, men kräver insatser av flera olika aktörer där Socialstyrelsen är den viktigaste. När man inte kan ta bort en så enkel sak som dubbla kallelser är det förstås desto svårare att göra något åt viktigare problem.

Administratörer behövs och gör stor nytta, både inom vården och inom regionens övriga verksamhet. Den stora frågan är hur man säkerställer att rätt personal gör rätt sak. Problemet är alltså inte vem som kallas administratör eller något annat. Fokus måste ligga på att minska administrationen totalt sett, oavsett titel på utföraren.