Sir Richard Branson
Sir Richard Branson Bild: Susan Montoya Bryan

Miljardären är den nye upptäcktsresanden

Sir Richard Bransons rymdbolag Virgin Galactic genomförde i söndags en bemannad rymdfärd med ägaren själv ombord.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Ledare 13/7. I helgen genomförde den brittiske miljardären Sir Richard Branson en lyckad rymdfärd. 70-åringen var visserligen ute i rymden bara i ungefär fyra minuter, men rymden är ändå rymden. Eller ja, det råder det visst lite delade meningar om. Sir Richards raket nådde visserligen den ansenliga höjden av 85 km men konkurrenten, Amazongrundaren Jeff Bezos rymdbolag Blue Origin kommenterade på twitter att den internationellt erkända rymdgränsen minsann är den så kallade Kramanlinjen på 100 km. Den amerikanska regeringen definierar däremot gränsen för rymden vid 50 miles (ungefär 80 km) och eftersom start och landning skedde i New Mexico så får väl den amerikanska definitionen ändå sägas vara gångbar.

ANNONS

Sir Richard är alltså inte den enda excentriska miljardär som drömmer om rymden. Ovan nämnda Bezos planerar sin rymdfärd redan den 20 juli och Elon Musks rymdbolag SpaceX har redan genomfört flera bemannade turer till den internationella rymdstationen ISS.

Den rymdkapplöpning som en gång skedde mellan stater verkar nu ske mellan enskilda entreprenörer. För ekonomisk vinning, javisst, Sir Richard har redan sålt omkring 600 biljetter för upp till 250 000 dollar (drygt 2 miljoner kronor) styck för inplanerade resor med rymdskeppet Unity.

Anseendet är nog minst lika viktigt, att överhuvudtaget ha genomfört en rymdfärd. Tänjt på gränserna, utmanat det okända. Detta anseende kan naturligtvis användas för att stärka respektive varumärke och i förlängningen också verka inkomstbringande, men lockelsen går nog djupare än så.

För till sist handlar det också om det personliga äventyret, upptäcktsresan, för både Sir Richard, Bezos och Musk är rymden helt enkelt något de drömt om sedan pojkåren.

Upptäcktsresanden har alltid varit en hjälte. Denna hjälte har set mycket olika ut under historiens gång. Gamla tiders erövrare och conquistadorer må varit aldrig så heroiska, men deras underkuvade och förslavande ger inte längre något rosigt skimmer ifrån sig. Cortez och Pizarro framstår i dag helt utan hjältegloria.

ANNONS

Men upptäckaren bytte karaktär och soldaten byttes mot vetenskapsmannen. Scott, Amundsen, Nansen, Nordenskjöld, André, listan kan göras lång. Bragden och den personliga äran var naturligtvis fortfarande en drivkraft, men nu var det främst kunskap och inte länder som skulle erövras. En tradition som förts vidare under 1900-talet av pionjärer som Jacques Cousteau och Sir David Attenborough. Nu är upptäckaren inte bara forskare utan också folkbildare.

Det kan då på sätt och vis verka lite nedslående att vi nått en punkt i utvecklingen när den rollen fylls av miljardärer. Tiden då det räckte med personligt mod och en luftballong är sedan länge förbi. Men stora upptäckter kan kosta stora summor, att dessa finansiärer ser rymden som något mer än en god investering ger i alla fall skäl till hoppfullhet.

ANNONS