Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Lebanese soldiers search for survivors after a massive explosion in Beirut, Lebanon, Wednesday, Aug. 5, 2020. (AP Photo/Hassan Ammar)  NYAG204 Bild: Hassan Ammar
Lebanese soldiers search for survivors after a massive explosion in Beirut, Lebanon, Wednesday, Aug. 5, 2020. (AP Photo/Hassan Ammar) NYAG204 Bild: Hassan Ammar

Maria Haldesten: Mellanösterns pärla behöver vår hjälp

I Beirut bor Kaos granne med Gud och Allah sedan länge. När nu kaoset vänds till katastrof måste omvärlden sträcka ut sina händer.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Signerat 7/8. Farligare än en bakgata i Las Vegas. Skönare än Paris. Beirut hade allt, gjorde skäl för namnet Mellanösterns pärla.

Min far får fortfarande något drömskt i blicken. Han hängde där när det begav sig. När magin stod på topp, när dåtidens stora stjärnor spelade på det glamorösa casinot vid sidan av reslystna svenskar.

Sedan dess har krig och elände fått staden att falla och resa sig – i omgångar. Beirut är staden där Kaos bor granne med Gud och Allah. Där bor flyktingar och terrorister, intellektuella kosmopoliter och korrupta politiker. Och helt vanliga libaneser. I den där smältdegeln finns fortfarande allt, och lite till.

Den här gången är det inte bomber som fått en delvis återuppbyggd stad att raseras på nytt.Den här gången är förödelsen ett resultat av människors dumhet och brist på handlingskraft - kombinerad med en eldsvåda, gnistor och 2 750 ton olämpligt förvarat ammoniumnitrat. Därför följs chocken och sorgen nu av växande ilska, efter rapporter om att upprepade varningar om riskerna uppenbarligen har ignorerats av myndigheterna. Bevisen, i form av mejl och dokument, talar sitt tydliga språk.

År av korruption i landets ledande skikt får dock människor att betvivla att den ingående utredning som Libanons President Michel Aoun utlovar kommer att blir så transparent som behövs .Såväl Amnesty International som Human Rights Watch har efterfrågat en oberoende undersökning - just för att organisationerna betvivlar att det libanesiska rättsystemet har den trovärdighet som krävs. Det vore olyckligt om skulden läggs på några hamnarbetare, när ansvar borde utkrävas på hög nivå.

– Jag förväntar mig att det politiska efterskalvet kommer att bli lika stort som explosionen själv, säger Rami Khouri, professorsadjunkt i journalistik vid American University of Beirut och senior fellow vid Harvard University, till CNN.

Libanonättade Anton El Raai (S), ledamot i ledamot i hamn- och gatunämnden i Varberg, drar en liknande slutsats.

– Det är en katastrof i ett land där det redan är misär och ekonomisk kris. Valutan har tappat sitt värde och landet är på väg mot konkurs. Landets ledning är korrupt och som en förolämpning, säger han i HN.

Det är en påminnelse om att den hjälp som nu strömmar till från hela världen på sikt bör anpassas efter omständigheterna – för att undvika att ekonomiska nödresurser till en lidande befolkning tar en avstickare till korrupta tjänstemäns och ledares fickor.

Katastrofbistånd, i form av mat, fältsjukhus, nödbostäder med mera har redan börjat nå Beirut. Från Tyskland sänds bland annat specialexperter på räddningsoperationer som kan söka efter överlevande.

Att Sverige står berett att bistå borde vara självklart - och utrikesminister Ann Linde påtalar på twitter att Sverige har god erfarenhet att hjälpa till med exempelvis tillfälliga boenden, vatten & sanitet och ambulansflyg.

Att förslagen väcker irritation hos den typen av personer som i vanliga fall brukar hävda att Sverige skall koncentrera sig på ”hjälp i närområdet” (snarare än att ta emot hjälpbehövande till Sverige) kommer tyvärr inte som en överraskning. Kanske bör vi vara tacksamma för den förtydligade varudeklarationen - det visar ju att i vissa människors värld är endast den totala egoismen gångbar.

Att snabbt bistå nödställda människor, oavsett var de befinner sig i världen, är dock en internationell angelägenhet. Och en självklarhet för en demokrati som vilar på en humanistisk värdegrund.