Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Njut av värmen, men kom ihåg att svalka dig! Bild: Stina Stjernkvist/TT
Njut av värmen, men kom ihåg att svalka dig! Bild: Stina Stjernkvist/TT

Richard Böhme: Med god beredskap kan vi njuta av värmen

Varma dagar innebär både glädje och risker.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 14/7. Det vankas värmebölja. Skållheta dagar och tropiska nätter. Temperaturen väntas stiga till över 30 grader och myndigheterna har gått ut med varningar, framför allt att svalka sig och dricka mycket vatten. Vissa självklarheter tål ändå att upprepas, värmeböljan 2018 beräknas ha orsakat över 600 dödsfall. Forskaren Petter Ljungman påpekar i SVT att vi i Norden helt enkelt inte har samma vana som i södra Europa när det gäller att möta värmen. Stereotyper om letargiska sydlänningar kan alltså vara värda att efterlikna, siestan kan i vissa fall ha sin poäng. Eller som Noël Coward skulle ha uttryckt saken: "Mad dogs and Englishmen go out in the midday sun". Det gäller nog i rätt hög grad även svenskar.

Det är heller inte konstigt att vi söker solen. Efter ett vinterhalvår som för många innebär dåsighet, depression och D-vitaminbrist söker vi oss gärna ut i det vackra vädret. Solbrändhet, som historiskt varit ett tecken på låg och arbetande börd, andas i dag sundhet. Inom vissa gränser, den ändå reella risken som hudcancer gör att de allra flesta är försiktigare i dag än under Gran Canariafararnas glansdagar.

Därför är vårt förhållande till värmen tudelat, den förblir riskabel och välgörande på samma gång. Detta förhållande riskerar också att bli mer komplicerat i takt med klimatförändringarna.

Torka spås bli ett av de största problemen i spåren av en global uppvärmning. De senaste åren har vi sett de förödande konsekvenserna av vad extrem värme kan innebära. Inte bara har många skördar gått om intet, på platser som Kalifornien, Grekland och Australien har fruktansvärda skogsbränder demonstrerat att människan fortfarande i hög grad kan vara utlämnad åt elementen.

Också Sverige har fått sin beskärda del, skogsbränderna 2014 och 2018 är fortfarande i färskt minne.

Att en ökad temperatur globalt medför varmare väder lokalt säger sig självt. Man ska däremot vara försiktig för att anföra varje varmvädersdag som ett bevis för mänskligt påverkade klimatförändringar. Vädret är ett omväxlande och nyckfullt system. Vi kommer även framgent att uppleva kalla vintrar och blöta somrar. Att anföra dessa som argument för att någon uppvärmning inte pågår vore orimligt, men till viss del är det sådan argumentation man legitimerar om man skriver varje strimma solsken på koldioxidutsläppens konto.

Det är nu inte bara den enskilde som behöver ha beredskap för de varma dagarna. Just de svenska skogsbränderna visade på en frapperande handfallenhet från det offentligas sida. Det krävdes att den svenska skogen skulle eldhärjas inte en, utan två gånger innan skopande flygplan för brandbekämpning inte skulle betraktas som en onödig utgift. Att MSB nu köpt in fyra stycken, mestadels EU-finansierade, är ett steg i rätt riktning. 2018 fick vi förlita oss på franska och italienska flygplan. Sydeuropa har som bekant en annan vana.

I en tidigare version uppgavs ett felaktigt antal skopande flygplan, dessa benämndes också med en inkorrekt term.