Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En brädhög i staden Derry i Nordirland som nyligen eldades upp i en olaglig handling och som polisen sedan bedömde som ett hatbrott. Bild: Mattias Karlsson

Mattias Karlsson: Boris Johnson leker bokstavligen med elden

Om det blir en hård gräns mellan Nordirland och Irland lär den gamla och blodiga konflikten mellan republikaner och lojalister att blossa upp igen.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Vägen blockeras plötsligt av ett antal stolpar och vi kommer inte vidare med bilen. Lite längre fram ser vi maskerade ungdomar som klättrar på en jättestor hög med pallkragar. Situationen känns inte hotfull men mycket obekväm, särskilt med tanke på var vi befinner oss, i stadsdelen Bogside i Derry i Nordirland.

Snabbt vänder vi om och väljer en annan väg till vårt hotell. Tillsammans med mitt resesällskap är jag på några dagars bilsemester i Nordirland. Det första stoppet är just Derry, eller Londonderry som staden officiellt heter. Den ligger i det nordvästra hörnet av Nordirland, precis vid gränsen till Irland.

Detta område, liksom hela gränsen mot Irland, står inför en mycket osäker framtid. Om inte Storbritannien kommer överens med EU före den 31 oktober kommer landet att lämna unionen utan ett avtal, en så kallad hård Brexit. Det är alltså väldigt mycket som står på spel för invånarna i Nordirland.

I dag råder det fred i Nordirland, men freden är sannerligen inte gammal, drygt 20 år. Det var 1998 som det så kallade Långfredagsavtalet undertecknades och därefter har de paramilitära grupperna på respektive sida lagt ner sina vapen.

Den praktiska innebörden av freden är att den som i dag åker mellan Irland och Nordirland inte kan se någon gräns, trots att man färdas mellan två olika länder. Den enda som märks är att vägskyltarna ändras från kilometer till miles.

Det var i Derry som konflikten i Nordirland hade sitt ursprung i slutet av 1960-talet. Inledningsvis handlade det om att bekämpa diskrimineringen av katoliker i området. Snabbt spreds oroligheterna till andra delar av Nordirland. Konflikten stod mellan grupper som antingen ville att Nordirland skulle bli en del av republiken Irland eller fortsätta vara med i unionen med Storbritannien.

I Derry finns det i dag många minnesmärken som påminner besökaren om vad staden har gått igenom. En av de mest uppmärksammade händelserna är den så kallade ”Bloody Sunday” då brittiska soldater i januari 1972 öppnade eld och sköt ihjäl 13 civila demonstranter; ytterligare en person avled fyra månader senare. Totalt fick över 3 500 människor sätta livet till under den 30-åriga konflikten i Nordirland.

Samma dag som vi lämnar Derry förbereds en ljus-festival som ska hållas samma kväll. Dagen efter får vi läsa att den stora högen av pallkragar som vi sett har eldats upp i en olaglig handling. Men vad som vållar mest uppmärksamhet är att man överst i högen satt upp flaggor som symboliserar unionist-rörelsen och därmed gjort en kraftig markering mot dessa grupper.

Polisen i Nordirland säger sedan i ett uttalande att handlingen är att betrakta som ett hatbrott med tanke på dess budskap.

Likt ungdomarna i Derry leker Storbritanniens nya premiärminister Boris Johnson också med elden. Ingen vet vad som väntar om landet lämnar EU utan ett avtal, vilket Johnson har hotat med om han inte får igenom sina krav.

En sak är i alla fall säker, om det blir en hård gräns mellan Nordirland och Irland lär den gamla och blodiga konflikten mellan republikaner och lojalister att blossa upp igen. Det finns inga vinnare med en sådan utveckling.