Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Maria Haldesten: Maträtt blir lätt ett matfel i skolmatsalen

Risken finns att hungriga ungar får svårare att tillgodoräkna sig undervisning - och att lektionerna blir stökigare.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 20/10. Vegodagen i Varberg var en kostnadsfråga, inte en kostfråga, eller klimatfråga. Att Tobias Carlsson nu (L) svävar på det målet kan klätt tolkas som ett pinsamt försök att dribbla bort korten. Det finns nämligen inget ”kanske” i fråga om bakgrunden till beslutet om en andra vegetarisk dag i skolmatsalen.

Barn- och utbildningsnämnden valde att på det viset spara in på skolmatsnotan, för att ha råd med ökade hyreskostnader för nya skol- och förskolelokaler.

- Det är klart att ökar det får man hämta igen det på andra poster, förklarade BUN-ordförande i HN när det begav sig, i början av 2017.

Ett skäl till lönsamheten i beslutet, utöver det faktum att råvarorna är billigare, var det krassa faktum att eleverna inte gillar vegovarianterna lika mycket. De äter helt enkelt mindre portioner - eller nöjer sig med knäckebröd.

Bra av besparingsskäl. Men mindre bra man vill att eleverna skall lära sig lika mycket alla skoldagar. Risken finns att hungriga ungar får svårare att tillgodoräkna sig undervisning - och att lektionerna blir stökigare. Kanske har Varbergs kommun redan noga utrett om det finns sådana negativa bieffekter, om inte så bör det förstås göras. Inte minst som det är vad oroliga föräldrar brukar slå larm om.

På insändarplats i HN skrev nyligen en föräldrar om hur sonens lärare uppmanat föräldrarna att skicka med mackor till skolan. Hen berättade att personalen har matförråd i klassrummen för att kompensera dåliga matdagar. Vittnesmål av den typen bör, om det är vanliga, ge skäl till funderingar. Hållbarhet är så mycket mer än ekologisk sådan.

Till Varbergs försvar kan dock sägas att kommunen har tänkt brett i strävan att lära eleverna äta rätt. Som motvikt till de vegetariska dagarna satsar skolköken på svenskt kött under andra dagar. Även det är förstås en hållbarhetsfråga - både sett till klimat och säkerhet. Coronakrisen har ju påmint om vikten av att ha en egen livsmedelsproduktion.

Att begränsa matsvinnet är en annan hållbarhetsfråga som kommun och skola måste arbeta kontinuerligt med. Tobias Carlsson bekräftar tyvärr det som HN skrev om i början av året - att matsvinnet är som störst på gymnasiet.

Att nära nog myndiga elever fyller tallriken för att sedan slänga mycket av maten är ett uppförandeproblem som har med attityd att göra snarare än okunskap. Det gör kampen mot matsvinnet extra svår. Men det är ju oerhört dystert att behovet av pedagogiska måltider tycks vara störst på gymnasienivå.