Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Katarina Erlingson: Mat och teknik visar på landsbygdens potential

Potentialen för så kallad foodtech ser mycket ljus ut, inte minst i Halland.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Att äta är ett av våra mest grundläggande behov enligt Maslows behovspyramid. Men mat är så mycket mer än att tillfredsställa ett behov för att överleva. Jag har i många år intresserat mig för och engagerat mig i matfrågor i ett större perspektiv för samhället.

Produktionen av mat sker oftast på olika gårdar som ligger på landsbygden och gårdarna bidrar därmed till landsbygdens utveckling. Råvarorna kan produceras på så kallat konventionellt vis eller ekologiskt eller på något annat miljövänligt sätt. För att producera maten krävs maskiner och tekniska lösningar. Det ger arbetstillfällen, både så kallade enkla jobb som mer tekniskt avancerade. Till matfrågor hör också avfall och matsvinn, liksom hur vi hanterar måltiderna inom den offentliga sektorn. Både sjuka, gamla, barn och unga ska få måltider serverade på sjukhusen, äldreboendena och skolorna. Det finns alltså mycket som handlar om mat i hela samhället. Mat är inget att vifta bort som något nödvändigt ont. Det kan handla om allt från människors hälsa till arbetstillfällen och miljöfrågor och mer därtill.

Den tekniska utvecklingen har gjort att en ny sektor har utvecklats de senaste åren. Den har tyvärr bara en engelsk benämning, men det får man bortse från. Foodtech kallas den och där finns hur stor potential som helst. Det handlar om produkter i gränslandet mellan mat och teknik. (Jag försöker undvika ordet livsmedel, för mig känns det kemiskt i negativ bemärkelse. Likaväl som ordet kost, det låter heller inte tilltalande.)

Det poppar upp bolag som enbart arbetar med foodtech och det ordnas konferenser som handlar om foodtech. Här kommer några exempel på verksamheter som fick möjlighet att presentera sina idéer och tjänster under Dagens Industris konferens förra året. Beescanning har tagit fram en app som kan kontrollera hälsan hos bisamhällena så de inte har drabbats av parasiter. Ett annat företag, Volta greentech, har kommit med ett havsbaserat komplement att tillsätta i kornas foder för att minska deras metanutsläpp. Företaget Snömoln vill motverka matsvinn genom att koppla samman (digitalt förstås) restauranger och leverantörer. Mycorena tillverkar veganskt protein, svampbaserat. Mashie Foodtech Solutions skapar IT-lösningar som effektiviserar måltidsprocesser.

Mycorena bör falkenbergaren lägga på minnet. Företaget håller på att bygga en produktionsanläggning vid E6:an, en anläggning som beräknas vara klar nästa år och ge jobb till ett tiotal personer, något HN skrivit om i våras.

Foodtech kan alltså täcka in rätt mycket, så länge mat och teknik är de bärande delarna. Potentialen i nya produkter, tjänster och nya företag är i princip oändlig. Det hänger mycket på kreativa entreprenörer och framför allt att underlätta nätverk och samverkan kring matfrågorna. Här ligger Falkenberg i framkant i Halland, då näringslivsavdelningen har fokus och kunskap kring dessa frågor. Här fyller också projektet Hallands matgille en viktig funktion för att stötta och ha fokus på det halländska näringslivets ambitioner kring mat.