Malin Lernfelt: Läxhjäpsbidragen finansierar religiös extremism

Lovvärda intentioner att hjälpa svaga elever har kunnat utnyttjas av skrupelfria extremister.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Sedan 2014 fördelar Skolverket statsbidrag till ideella föreningar som "helt eller delvis är inriktade mot att ge läxhjälp till elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan".

Särskild prioritet har de läxhjälpsamordnare som riktar sig till barn i områden eller på skolor med låga resultat. Vilket naturligtvis är utmärkt. De höga ambitionerna från statens sida gör också att det är en ansenlig summa pengar som portioneras ut via Skolverket. 2020 fanns 25 miljoner kronor att söka. I år har den summan höjts till 60 miljoner. Bland de krav som ställs för att få söka är att föreningen inte drivs med vinstsyfte, är demokratiskt uppbyggd och ger insyn i verksamheten samt respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Det finns dock inga krav på att den eller de vuxna som håller i läxhjälpen ska ha någon särskild utbildning eller kunskap.

ANNONS

Att de föreningar som skickat in ansökningar faktiskt lever upp till dessa krav borde vara relativt enkelt att kontrollera. Till exempel genom en enkel googling. Men tydligen inte för Skolverket.

I en aktuell granskning av Stiftelsen Doku framgår det bland annat att statliga läxhjälpspengar sedan flera år finansierar en salafistisk koranskola i Malmö. Föreningen Daarulcilmi Relief Organisation (DCRO), som regelbundet publicerar föreläsningar av salafistiska predikanter, budskap om flickors och kvinnors underordning och nedvärderande omdömen om homosexuella fick 2019 och 2020 drygt 425 000 kronor. I år beviljades föreningen ytterligare 200 000 kronor. Enligt Doku finns det inga spår av läxhjälp någonstans i föreningens offentliga kanaler, och när man besökte den lokal som föreningen uppgivit att de bedriver sin läxhjälp i säger flera unga de möter att de enbart läser om koranen. Ingen vuxen vill svara på stiftelsens frågor.

Det finns även frågetecken runt många andra av de föreningar som sökt och fått läxhjälpspengar. Många tycks endast existera på papperet. Den adress som uppges är ordförandens privata och styrelsen består av familjemedlemmar. Något avtryck av en faktisk verksamhet finns inte.

Andra föreningar som fått bidrag är föreningen Röda havet – som tidigare uppmärksammats för att ha bjudit in föreläsare som förespråkat dödsstraff och sagt att kvinnor inte bör lämna hemmet – och Skärholmens Moské som på sin Facebooksida gjort upprop om att muslimska barn borde slippa den sexualpropagandistiska HBTQ-undervisningen i skolan.

ANNONS

När utbildningsminister Anna Ekström (S) konfronteras med uppgifterna blir hon upprörd. Märkligt vore det väl annars. Men hon hänvisar till Skolverket och deras rätt att kräva återbetalning.

Problemet är dock att Skolverket från första början inte verkar vara helt medvetna om i hur hög grad de sponsrar extremism. Läxhjälpspengarna tycks ha blivit en mjölkko för fundamentalister. Dokus granskning visar tydligt att hela handläggningen och uppföljningen av läxhjälpsbidraget måste göras om. Det är oacceptabelt att enda krona av skattebetalarnas pengar går till religiös extremism.

ANNONS