Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lyhörd ledning lika viktig som mer skattepengar

Mer skatt betyder inte automatiskt bättre vård. Pengarna måste fördelas rätt. Att köpa usla IT-system kan exempelvis leda till förluster.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 4/3. Hellre högre patientavgifter och högre skatt än en vård på dekis. Även de hallänningar som är besvikna på de bistra beskeden kan nog ändå hålla med om att den avvägningen är rimlig. Det är också förklaringen till den breda politiska enighet som nu finns kring skattehöjning.

Samtidigt är frustrationen över viss skönmålning inför valet förståelig. Den Allians som länge suttit vid rodret i Halland borde ha kunnat se vartåt det barkade.

Nu förstärks intäkterna. Men allt kan inte köpas med pengar. Sjuksköterskor, läkare, psykologer med flera lockas inte bara med rimlig lön. I ett läge där konkurrensen om kompetensen är hög är det viktigt att också lägga stor vikt vid arbetsmiljöarbetet. Även om region Halland har ett gott rykte i största allmänhet, har bekymmersamma brister vid olika mottagningar och avdelningar väckt oro för både patientsäkerhet och personalförsörjning.

Förra året skapade brister vid medicinkliniken i Varberg problem. Samma år fick akutmottagningarna på sjukhusen i både Varberg och Halmstad kritik från Inspektionen för vård och omsorg, som gjort en landsomfattande granskning. Kritiken handlade bland annat om att patienter blev kvar för länge och att bemanningen inte motsvarade behoven. Sedan dess har arbetssätt och personalsammansättning förändrats. Men nu riktas åter skarp kritik mot att bemanningsbehoven på akuten inte tillgodoses på ett rimligt sätt på Varbergs sjukhus.

Ett bekymmer i sammanhanget är att Halland, likt de flesta landsting, har misslyckats med ambitionerna att strypa tillströmningen av patienter till akutmottagningarna. Därför kan en närakut av det slag som finns vid Kungsbacka sjukhus vara en del av lösningen. Kungsbacka sjukhus har förvisso ingen akutmottagning alls, men att patienter uppskattar den typen av närakut som har inrättats där är uppenbart. Inför valet hade Liberalerna i Halland ett förslag om att inrätta kvälls- och helgöppna närakuter även vid sjukhusen i Varberg och Halmstad. Den sortens praktiska lösning skulle sannolikt minska pressen på akutmottagningarna och vara ett sätt att styra de patienter rätt som tenderar att belasta sjukhusakuter för en simpel halsfluss.

Digitalisering är en annan framtidslösning som politiker gärna hänvisar till – så även Alliansen. Att digitala vårdlösningar är här för att stanna – och kommer att utvecklas mer – är ett faktum. Men ingen skall tro att ”digitalisering” fungerar som ett trollspö – och det finns risker. Faktum är att smarta it-lösningar ibland kan skapa merarbete och minska tiden för patientarbete. Det visar en ny avhandling av Diane Golay, doktorand vid Institutionen för informationsteknolog.

I en intervju med tidningen vårdfokus beskriver hon it-arbetet som ”en osynlig belastning”. Många av de problem som it-tekniken skapar lämnar inga synliga spår, men skapar frustration hos personalen. Att det senare är särskilt sant i Halland, där man alltför länge dragits med ett utdömt journalsystem som skapat problem för personalen. När Halland nu satsar nytt är det oerhört viktigt att systemet tas fram i samverkan mellan it-ansvariga och användare på golvet. Och man bör förstås inse det kontraproduktiva i att i detta läge påtvinga privata vårdgivare ett uselt system som skall skrotas.