Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Malin Lernfelt: LSS urholkas av bidragsbrottsligheten

LSS är en viktig frihetsreform för funktionshindrade, men systemet är också utsatt för bedrägerier.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Mångåriga fängelsestraff. Det blev resultatet när tingsrätten i Göteborg 12/8 avkunnade domarna mot huvudpersonerna i en stor västsvensk assistanshärva. Det var när Försäkringskassan i Vänersborg började utreda hur stort assistansbehov en sängbunden kvinna egentligen hade som de kom över filmer där hon (och tre andra som påstått sig vara kraftigt hjälpbehövande) visade sig vara helt normalfungerande. De var på fest och shoppade på stan. Det är inte första gången en liknande härva rullas upp. Knappast heller den sista.

Gång på gång under de senaste åren har det avslöjats hur människor som uppgett att de är svårt funktionshindrade, och som anställt familj eller andra närstående som assistenter, i själva verket inte alls är det. Poster i sociala medier visar hur individer som uppgetts helt sakna förmåga att sköta sina grundläggande behov går på nöjesfält, dansar och är helt självgående.

LSS-reformen var när den genomfördes för snart 30 år sedan en enormt viktig förändring som innebar att människor med funktionshinder gavs möjlighet att i stor utsträckning leva ett självständigt liv med tillgång till de friheter andra ofta tar för givet. Man bröt institutionaliseringen och stärkte funktionshindrades chanser att komma ut på arbetsmarknaden, bo i egen lägenhet och bilda familj. Samtidigt som det varit en betydelsefull förändring har kostnaderna för LSS skenat bortom all kontroll. En del av detta beror tveklöst på att det finns samvetslösa personer utnyttjar de allt för otydliga regelverken och samhällets bristande tillsyn för att tillskansa sig pengar. Assistansersättningen har blivit en honungsburk för kriminella grupperingar.

Mellan 2019 och 2020 ökade Försäkringskassans återkrav med 250 procent, från 133 till 460 miljoner kronor. Det handlar alltså bara om de fall man haft möjlighet att utreda och kunnat bevisa. Mörkertalet kan vara mycket stort. De felaktiga utbetalningarna handlar sällan om att någon missat en detalj eller fyllt i något dokument fel, utan om assistansbolag som startas med syftet att begå brott. Uppläggen är genomarbetade och skapas av människor som kan branschen och vet var kryphålen finns. Det handlar om systematiska skenanställningar, icke-existerande funktionshinder och utnyttjande av både arbetskraft och funktionshindrade. Inte sällan finns kopplingar till organiserad brottslighet, människohandel och våldsbejakande extremism, enligt en rapport från Nationellt underrättelsecentrum.

Det finns i grunden en god tanke i att funktionshindrade kan starta företag och anställa sina egna assistenter. Men som systemet ser ut i dag är det tydligt att det krävs omfattande regelskärpningar. Högre krav borde ställas på vem som får starta ett assistansbolag och vem som får arbeta som personlig assistent. Dessutom är det av flera skäl tveksamt om det bör vara tillåtet för myndiga brukare att anställa anhöriga som assistenter. Frågan är också om inte lönehanteringen bör skötas offentligt för att ge myndigheterna insyn.

Det är dags att dra upp huvudet ur sanden. Regeringen måste våga agera även om det kommer att leda till kritik. För de stora förlorarna i det här är alla funktionshindrade som får sin ersättning neddragen samtidigt som hundratals miljoner går till kriminella.