Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Munkagård Bild: Håkan Johansson
Munkagård Bild: Håkan Johansson

Katarina Erlingson: Lantbruket behöver allt stöd det kan få

Ledare 29/1. Kostnadskrisen inom jordbruket kan äventyra den svenska matproduktionen på sikt. Höga energipriser och priset på diesel har drabbat fler än lantbrukarna, men därutöver har priserna på foder och framför allt konstgödsel ökat kraftigt. Totalt blir det en rejäl smäll för lantbruket och många lantbrukare har tappat framtidstron.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Centerpartiet har fått hela finansutskottet, inklusive socialdemokraterna, att besluta om ett stödpaket på en miljard för att underlätta för lantbruket. Nu återstår att se om regeringen snabbt kan ta till sig larmsignalerna och skaka fram nödvändiga medel.

Risken är annars att målen i den svenska livsmedelsstrategin inte kan uppnås och att det blir en ytterligare negativ spiral. LRF hade under fredagen ett presseminarium kring kostnadskrisen och var förstås nöjda med att finansutskottet förstår problemen. På måndag ska de träffa den nya landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg och kan förhoppningsvis få närmare besked om planerna då.

LRF gjorde i december en undersökning bland lantbrukare och har fått fram ett så kallat grönt näringslivsindex. Många lantbrukare har redan börjat skala ner sin verksamhet för att ha råd. Det hindrar den unga generationen att ta över gårdarna, trots att intresset för lantbruk bland unga har vuxit under senare år.

Det blir också allvarligt då vi redan har en låg självförsörjningsgrad i Sverige. Hälften av det vi äter importeras och den siffran behöver minska. Inte minst blir det tydligt i tider som nu när säkerhetsläget är instabilt. Då behöver Sverige kunna försörja sin befolkning med mat och självförsörjningsgraden behöver alltså öka betydligt. Lantbruket blir sårbart när det blir såna oförutsedda kostnadsökningar på bland annat el och diesel. Många gårdar försöker arbeta med hållbarhet och har investerat i solceller och vindkraftverk, men långtifrån alla. Att ersätta dieseln är inte lika lätt för en enskild gård, där behöver fordonsbranschen öka sina ansträngningar.

Att svenskar gärna handlar svenskt visar sig i bättre siffror för 2020. Men förra året öppnade restaurangbranschen igen och det märktes genast i att andelen svensk mat sjönk. Där har vi konsumenter ett stort ansvar, att efterfråga svensk mat när vi äter på restaurang. Om efterfrågan på svensk mat minskar hamnar förstås lantbruket i ett ännu värre läge än de ökade kostnaderna medför. Bonden får helt enkelt mer betalt om vi konsumenter handlar mer svenskt.

LRF:s beräkningar visar att nettoinkomsten för lantbruket minskade med en miljard 2021. Scenariot för 2022 riskerar att bli detsamma. Regeringen måste agera nu och den första miljarden lär tyvärr inte räcka till. Dessutom kommer vi konsumenter att ha ett stort ansvar framöver om vi vill fortsätta äta svenskt och ha en hög självförsörjningsgrad.