Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Katarina Erlingson: Landsbygden i Halland är särskilt mycket levande

Ledarkrönika 10/8. Den här sommaren verkar den halländska landsbygden ha exploderat av aktiviteter. Det är troligen en trend som hållit på ett tag, men coronapandemin har gjort att många har upptäckt alla nya gårdsbutiker, caféer och aktiviteter som äger rum. Det verkar vara kö överallt, vilket är positivt så länge människor tar hänsyn till varann och smittspridningen.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Betande kor Holmängen Vänersborg kossa kossor beta idissla gräs gräsätare nötdjur lantbruk jordbruk djur kalv tjur idisslare landsbygd / genrebild för användning inom hela SLM Bild: Karl af Geijerstam
Betande kor Holmängen Vänersborg kossa kossor beta idissla gräs gräsätare nötdjur lantbruk jordbruk djur kalv tjur idisslare landsbygd / genrebild för användning inom hela SLM Bild: Karl af Geijerstam

Det finns en bild av svensk landsbygd som knappast kan härledas till hur den halländska landsbygden ser ut i sommar. En bild där landsbygden är folktom och det knappt inte finns någon service. Agrifood Economics Centre i Lund har nyligen kommit med rapporten ”Att leva i land och stad – ett djupare perspektiv på inkomstfördelning”. Här menar forskarna att ”polariseringen mellan land och stad framför allt drivs av utvecklingen i centrala Stockholm” och hänvisar till den ökade disponibla inkomsten i huvudstaden. Denna beror på en kombination av ökade kapitalinkomster, troligen från så kallade bostadskarriärer, och ökade förvärvsinkomster, det vill säga höga löner. Man menar att denna utveckling kan riskera att fler lämnar landsbygden och att urbaniseringen därmed ökar.

Det finns än så länge ingen analys över just Halland kring dessa frågor, men en gissning är att många i den yngre generationen struntar i hur hög disponibel inkomst man har i städerna. De som väljer att flytta ut på landsbygden gör det knappast för att bli rik utan det är andra värden som är viktiga. Det är inga förlorare som flyttar till landsbygden, det är engagerade entreprenörer, ofta med ett djupt miljöengagemang.

-Utvecklingen på den halländska landsbygden har kommit successivt, men kanske märker vi den tydligare i och med att vi inte åker någon annanstans. Det verkar finnas en ny grön våg, säger Helene Andersson, (C), ordförande i tillväxtutskottet i Region Halland. Närmare en levande landsbygd i dess rätta bemärkelse har vi knappt varit tidigare.

Även näringslivsstrateg Hans Bergsten på Region Halland tror att känslan är rätt även om han inte har någon färsk statistik på antalet landsbygdsföretag.

-Jag tror absolut att utvecklingen kommer att hålla i sig. Folk värderar sin konsumtion på ett nytt sätt och reflekterar över vad som är viktigt, säger Hans Bergsten.

Även landsbygdsutvecklarna i Falkenberg och Varberg har samma bild och positiva inställning.

-Det finns en driftighet och ett diversifierat företagande på landsbygden, säger Ulrika Rylin, Varbergs kommun.

Hon tror på en hemestertrend även framöver och ser klusterbildningar av småföretag som draghjälp för en bygd, man drar folk med hjälp av varann.

Linn Persson, vikarierande landsbygdsutvecklare i Falkenbergs kommun, bekräftar bilden och säger att det kommer många förfrågningar kring Lev din dröm, projektet för att få folk att flytta till landsbygden.

Coronakrisen har säkert bidragit till intresset för landsbygden. Inte minst i våras när det var rena karavanen till naturreservaten runtom i länet. Kanske har det dåliga vädret i juli också gjort att utsocknes turister hittat till alla aktiviteter i inlandet när strandhäng inte varit lika intressant.

Kjell A Nordström, känd ekonom som förra året närmast blev ökänd när han kallade landsbygden för ”skräpytor”, säger nu att det är det lokala som gäller framöver, att coronakrisen bidrar till den trenden. När även de urbaniserade forskarna och debattörerna ser denna utveckling är det rimligen något stort på gång.

Är det då annorlunda i Halland än i andra län? Har landsbygden mer fart och engagemang här? Det går lätt att inbilla sig det när man tar en åktur på den halländska landsbygden. Det är ju ett litet län med korta avstånd, vilket förstås kan spela in. Men också djurtätheten inom lantbruket kan ligga bakom. Landskapet med alla kor och andra lösgående djur blir levande och inbjudande. Djur på gårdarna innebär också många tillhörande verksamheter, allt från veterinärer till snickare och foderförsäljare.

Halland har alla förutsättningar att snabbt utvecklas till ett modernt landsbygdslän. Med många småföretag och nya verksamheter. Genom digitalisering kan även små orter ha en affär, som visserligen är obemannad men där det finns det mesta man behöver. Ny teknik, nya idéer och digitalisering gör att verksamheter kan finnas tillgängliga även på landsbygden även om servicen inte finns på plats i ett tegelhus alla dagar om året. Huvudsaken är ju att tjänsten finns. Det finns oanade möjligheter för bibliotek, vårdcentral, tandvårdsklinik, skola, ja all service, att organiseras på nya sätt till gagn för en levande landsbygd.

Region Halland ska nu påbörja arbetet att ta fram en ny tillväxtstrategi. På den nya moderna landsbygden ska det finnas möjlighet att både bo, arbeta och få service.

-Aktiviteter och verksamheter är mycket viktiga på landsbygden. Landsbygden kan inte bara vara en sorts museum, poängterar regionrådet Helene Andersson (C).

Landsbygden som museum är kanske vanligt på andra håll i landet, men definitivt inte i Halland. Här går landsbygden en ljusnande framtid till mötes, coronatid eller inte.