Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

STOCKHOLM 20201123 
En tom biosalong på biograf VIctoria i Stockholm.
 Foto: Amir Nabizadeh / TT kod 12040

 Bild: Amir Nabizadeh/TT
STOCKHOLM 20201123 En tom biosalong på biograf VIctoria i Stockholm. Foto: Amir Nabizadeh / TT kod 12040 Bild: Amir Nabizadeh/TT

Naod Habtemichael: Låt momsundantagen förpassas till historien

Ingen har väl glömt januariavtalet? I den numera upplösta överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna fanns en punkt som det aldrig blev någonting av: löftet om en ny skattereform. Att samarbetet har gått i graven förändrar inte att en stor omläggning inom skattepolitiken skulle vara välbehövlig.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Det blir även tydligt när man läser dagordningen inför riksdagens skatteutskott, som ska sammanträda på torsdag (24/3). Utskottet ska behandla en rad motioner som på olika sätt handlar om momsen. Den präglas redan idag av en mängd undantag och nedsättningar. Men det tycks inte hindra någon från att föreslå ännu fler.

En riksdagsledamot föreslår sänkt moms på begagnade kläder, en annan anser att momsen på körkortsutbildningar borde slopas. En riksdagsledamot föreslår att biomomsen (som för fem år sedan höjdes till 25 procent) ska återgå till 6 procent, medan en annan insisterar på sänkt moms på trähus. Och vem vill aktivt dra undan mattan för ett klimatsmart byggande med trämaterial?

Det finns ofta goda argument för varför en viss typ av konsumtion bör gynnas framför en annan. Men summan av en mängd undantag och begränsningar är till sist ett godtyckligt skattesystem med stora gränsdragningssvårigheter. Sådana problem präglar inte bara konsumtionsbeskattningen utan skattesystemet i stort. En större översyn som tar tag i hur olika nivåer och former av beskattningar samspelar med varandra är nödvändig.

Genom att göra momsen enhetlig kan man förenkla livet för konsumenter, företag och myndigheter samtidigt som man sänker skatterna på arbetsinkomster. En klok poäng med en sådan reform är att låginkomsttagare som drabbas av en höjd matmoms skulle möta ett lägre skattetryck, samtidigt som stöd kan riktas mot de som är i allra störst behov av det. Tvärtemot vad många tror är momsen ett trubbigt verktyg om syftet är att bedriva fördelningspolitik.

Skattepolitiken och dess utformning handlar inte heller bara om hur mycket som återstår i plånboken, utan även om att delegera makt tillbaka till individen i så hög grad som möjligt. Med Sveriges krångliga momssystem kommer en stor nypa ideologi som i alldeles för stor utsträckning styr vad vi konsumerar, och hur vi konsumerar det.

Fråga bara riksdagsledamoten som föreslog sänkt biomoms. Efter ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen häromåret stod det svart på vitt att film som visas på en biograf har en moms på 25 procent. Går du i stället på bio för att titta på konst, exempelvis i form av en inspelad scenföreställning, betalar du 6 procents moms, trots att den spelas på samma vita duk i samma biograf.

Det är svårbegripligt. När det dessutom bara återstår månader innan svenskarna går till valurnorna för att göra sina röster hörda lär riksdagens partier försöka behaga så många intressegrupper som möjligt. Det är inget nytt under solen. Men vi får hoppas att de folkvalda ser hur ineffektivt och krångligt dagens skattesystem är och förändrar det efter valet. Ett första steg är att sluta införa nya, godtyckliga undantag för moms på varor och tjänster.