Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Katarina Erlingson: Långt kvar till allas lika rätt när normerna styr för mycket

Ledare 29/8. Att ha en funktionsnedsättning kan vara svårt, beroende på hur omfattande nedsättningen är. Sverige har flera lagar för att alla människor ska kunna leva på lika villkor. Det finns tillgänglighetskrav för de flesta myndigheter.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Bild: Stefan Bennhage
Bild: Stefan Bennhage

Myndigheten för delaktighet arbetar för att alla ska kunna vara delaktiga och ger förslag på hur man kan arbeta för att förbättra delaktigheten. Diskrimineringsombudsmannen är en instans dit man kan vända sig om man upplever en bristande tillgänglighet. Det är bäst att tillägga att ”tillgänglighet” avser det mesta, det handlar alltså inte bara om det finns hiss eller rulltrappa utan också om annat som till exempel att en hemsida är användarvänlig för alla.

Trots att samhället visar en stor välvilja för att alla människor ska kunna leva sitt liv på lika villkor är det alltför vanligt att det mest blir på pappret. Det blir ofta en kamp för den som har en funktionsnedsättning, en kamp utöver själva nedsättningen. Kan man ägna sig åt sin favoritsysselsättning när man behöver hjälp för att ta sig till aktiviteten och kommunen har dragit ner på personalen? Tyvärr är svaret nej, det är många som inte kan leva som de vill eftersom de behöver hjälp för att kunna göra det och det är inte alltid hjälpen är tillgänglig eller ens möjlig.

En skola kan till exempel inte nöja sig med att ha en rullstolsramp för att komma in i byggnaden. Det krävs ofta andra sorters åtgärder för att alla ska kunna tillgodogöra sig sin rättmätiga utbildning. Ibland tar det alltför lång tid att få denna hjälp, om den ens tillhandahålls. En rullstolsburen person kan vara ”bara” beroende av rullstolen och ha andra funktioner i behåll, men personen kan också ha andra funktionsnedsättningar i kombination med rörelsehindret, både andra fysiska men också kognitiva problem.

-Vi behöver utbilda mer kring normkritik och se de normer som styr samhället, säger Sofie Johansson, verksamhetsledare på Rättighetscentrum Halland.

Rättighetscentrum Halland är en nybildad organisation med studieförbundet ABF som ”moder”. Från september kommer man att erbjuda kostnadsfri juridisk rådgivning kring diskrimineringsfrågor. Man jobbar också med utbildningar och opinionsbildning, ibland ihop med andra organisationer.

Det finns många projekt som pågår, men ändå tar det tid att få människor att bättre förstå att alla har lika värde och ska ha likvärdiga förutsättningar att leva sitt liv. Att upptäcka normerna som är nästan inbyggda i samhället är ett viktigt första steg, men kanske också det svåraste.

Det är ont om förebilder som syns i TV, andra medier eller ute i samhället. Ändå lär omkring två miljoner av alla svenskar i arbetsför ålder ha någon form av funktionsnedsättning. Alla har förstås inte synliga funktionsnedsättningar, det verkar som att det är lättare att ta till sig om någon sitter i rullstol eller går med vit käpp. Det behövs mer så kallad universell utformning, åtgärder som underlättar för alla. Det handlar om att göra rätt från början, så slipper man särskilda anpassningar. Det kan gälla produkter, arbetsplatser, tjänster, ja allt där människor är inblandade.

En förening som jobbar med att sprida information är RBU, Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. Redan vid namnet kan man tänka fel, det kan vara fler funktionsnedsättningar i kombination med rörelsehindret.

I Halland arbetar RBU på flera fronter. För tillfället driver föreningen ett nationellt arvsfondprojekt kring e-sport, där man arbetar tillsammans med ABF och Högskolan i Halmstad. Den sistnämnda är behjälplig med anpassning när så behövs.

-Vi försöker skapa förståelse hos beslutsfattare. Till exempel har vi drivit att det behövs en tillgänglighetsanpassad toalett nära bassängen på simstadion i Halmstad, berättar Maria Norrman, ordförande för RBU Halland. Att ta sig uppför en sluttning för att komma till den befintliga toaletten är inte möjligt för många, de behöver tillgång till en toalett nära bassängen. I år var den på plats efter flera års påverkansarbete.

Varför har folk så svårt att förstå och sätta sig in i hur det är att ha en funktionsnedsättning? Det beror säkerligen på att normerna sitter så hårt i vår samhällsbyggnad. Det är byggt på förutsättningar för en så kallad normal person, men vad är det egentligen? Det räcker inte med välvilliga och vackra ord om alla människors lika rätt och värde. Det krävs handfast handling och att ögonen öppnas hos fler. Här har politiker och handläggare ett stort ansvar för att åstadkomma förändring.

Det är en skam att människor ska behöva strida, via Diskrimineringsombudsmannen eller någon annan instans, för att få sina rättigheter tillgodosedda. Och vissa, alltför många, klarar inte av att strida, de har kanske nog med att leva. Att politiker då kan komma med vackra ord och samtidigt dra ner på medel till assistans är hyckleri, brist på förståelse och skamligt.