Naturreservaten i Halland blev nästan nertrampade i maj och gårdsbutikerna har sett en aldrig sinande tillströmning av kunder under sommaren. Nu gäller det att hålla i och utveckla besöksnäringen på landsbygden för att den ska kunna fortsätta att vara framgångsrik.
Jordbruksverket har nyligen kommit med en rapport ”Rekommendationer för att stärka besöksnäringen på landsbygden” och där finns mycket intressant att hämta. Det man möjligen kan reflektera över är att det inte är Tillväxtverket som är avsändare, vilket också visar på dilemmat att företagandet på landsbygden räknas som en egen näring. I själva verket är det flera olika näringar och har en stor potential att bidra till landsbygdens tillväxt och utveckling. Rapporten känns genuin och förhållandevis kunnig, men referensen till en engelskspråkig rapport från 1994 känns väldigt ålderstigen. Det har hänt enormt mycket inom landsbygdsutveckling på dessa tjugofem år. Då åkte folk till landsbygden för att uppleva det ”genuina och lantliga”, vilket onekligen känns som ett urbant perspektiv på landsbygden. Numera känns de flesta delar av landsbygden modern, vilket möjliggjorts av bland annat bredbandsutbyggnad.
I rapporten konstateras att besöksnäringen är en förhållandevis ny näring och att den inte passar in i de beslutsstrukturer som finns. Det är därför rekommendationerna behövs. Halland borde ligga bra till i detta arbete, eftersom länet är litet och det finns ett intresse hos alla kommuner och regionen att utveckla landsbygden. Det intresse för naturreservaten och gårdsbutiker som upparbetats under pandemin behöver tas tillvara i ett strategiskt tänkande framöver. Att förlänga säsongen är en av rekommendationerna och det märks goda försök till det nu i coronatider. Människor kan inte eller undviker att resa utomlands på loven och då kan man ta tillfället i akt att ordna lovanpassade aktiviteter. Ett bra exempel på det är Gunnagård i Svartrå.
Man bör också främja entreprenörskap och digitalisering och förstå att det finns nya sorters entreprenörer som ser möjligheter i ett företagande på landsbygden. Det är lätt att ha fördomar om landsbygdsutveckling och företagande. När Stedsans in the woods startade i skogarna mellan Hyltebruk och Femsjö för några år sen skakade säkert många på huvudet åt de ”galna danskarna”. Lyxliv i skogen, det säger ju emot sig själv tyckte de som tänkte traditionellt. Inom kort öppnar andra danskar en något mindre lyxig verksamhet i Rydöbruk bara någon mil ifrån Stedsans och man kan nästan börja prata om ett kluster. Det finns helt enkelt ett stort intresse för många, inte minst storstadsbor, att njuta av stillheten på landet och som är beredda att betala rätt mycket för det.
En viktig poäng i rapporten är att besöksperspektivet behöver integreras i den övriga samhällsplaneringen. Det är så lätt att glömma helheten. Där ingår också att få med övriga samhället, så att lokalbefolkningen inte sätter käppar i hjulet för nymodigheterna. Det så kallade företagsfrämjande systemet, som Almi och andra, behöver stärka sin kompetens för att förstå besöksnäringen. Det klassiska är att idéer avfärdas eftersom låneansökningarna är för låga, då kan det ju inte vara en ”riktig idé” enligt traditionellt tänkande. Men särskilt på landsbygden är man van vid att gräva där man står och använda det som finns, man behöver inte stora spektakulära investeringar. Förståelsen här behöver definitivt öka. Då skulle finansiärerna också se hur många kvinnor, unga och utlandsfödda det är som satsar på verksamheter på landsbygden och som bidrar till mångfalden inom näringslivet. Helt klart en näring att satsa på!
