Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

STOCKHOLM 20160502 En flicka tittar på staplar med barnböcker. Under 2000-talet har utgivningen av barn- och ungdomslitteratur ökat med 78 procent enligt Svenska barnboksinstitutet. Foto: Jessica Gow / TT / Kod 10070 Bild: Jessica Gow/TT

Läsrevolution istället för betygskris

Meröppna bibliotek, som Falkenberg och Varberg satsar på, kan främja läsförståelse och därmed inlärning.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 26/11. Sverige borde göra gigantiska satsningar på att öka läsförståelsen bland barn och unga. Anledningen är lika enkel som självklar. De som hade bristfälliga kunskaper i läsförståelse i fjärde klass, är också de som sedan går ut nian utan fullständiga betyg.

Barn och unga fångas istället för av böcker, av appar och tv- och datorspel. Det sjunkande intresset för läsning får därmed konsekvenser när det påverkar läsförståelsen som är så viktig för att klara av skolan.

Det behöver poängteras att de läslyft och andra projekt som genomförs i exempelvis förskolor, är utmärkta. Det borde vara obligatoriskt i alla länder som vill hänga med i kunskapsutvecklingen. Men det går också att se vuxenvärldens strävan efter en nationell uppsträckning i läsandets tecken, som ett påbörjat överintellektualiserat projekt.

Läsande är både viktigt och stimulerande. Men, bäst är det om det sker frivilligt. Det viktigaste är läsandet, inte vad som läses. Läslusten riskerar att dämpas när unga ska utgå från listor med verk, valda utifrån litterära regler. Det är däremot troligare att även dessa sistnämnda böcker blir läsvärda för någon som först överhuvudtaget hittat läsglädjen.

Varför inte satsa mer på att få barn och unga att skriva egna berättelser? Målgruppen känner de redan bättre än de vuxna. Böcker författade av vuxna kan ibland prägslas av alltför mycket av pedagogisk handledningsiver. Visst kan nytta och nöje förenas, men att koppla det mesta till nytta är ett samtidtecken. Sett till vilka böcker barn gärna sträckläst, eftersom innehållet fått dem att kikna av skratt eller på annat sätt skapat känslor, handlar ofta om för vuxenvärlden triviala saker.

Kalsongprydda superhjältar eller trädkojebyggande; ofta påhittade världar med engagerande berättelser. Efterfrågan av mer pedagogisk art, likt den vuxenvärlden förnumstigt ordinerat, är underordnat det andra.

Motivationen till att läsa krockar som bekant med de mer lättillgängliga skärmarna. Men med lite kreativitet kan olika initiativ ge välbehövlig paus från digitala intryck. Dalviksskolan i Jönköping startade exempelvis en lästävling där eleverna skulle läsa minst 5 000 titlar. Vinsten; rektorerna skulle övernatta i en skog. 360 elever blev så motiverade att de istället läste 7 336 titlar. Går det att tävla i idrott, går det såklart att tävla i läsning.

Kommuner som insett läsandets värde, satsar på meröppna bibliotek. Att Falkenberg och Varberg har hakat på den växande trenden är utmärkt. Därför kan man, inte bara i centralorten, låna böcker även kvällstid. Och bokbussar, så kallade mobila bibliotek, rullar på. Det underblåser den läsrevolution vi hoppas på. Dessutom främjas inlärningen av ökad läsning, vilket kan bidra till att bryta det utanförskap som ofta följer på en examen med ofullständiga betyg.