Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

äVDALEN 2018-07-26 Personal från hemvärnet hjälper till att släcka skogbranden vid älvdalens skjutfält Foto: Adam Wrafter / SvD / TT / Kod: 30587 ** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv), Metro och Expressen ** Bild: Adam Wrafter/SvD/TT

Klimathotet redan här

Klimatpolitiken tar tid. Därför måste krisberedskapen omedelbart trappas upp.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 21/8. Skogsbränder och torka – och plötsligt är klimatfrågan het igen. Det var inte en helt väntad utgång. Så sent som i våras resonerade valforskarna i andra termer.

– Miljöfrågan ser inte ut att få något större utrymme inför höstens val. Ibland sker snabba skiften, men det är ovanligt, sade Johan Martinsson, föreståndare för SOM-institutet i en intervju i Svenska Dagbladet den andre maj i år.

När partiledare och miljöpolitiska talespersoner drabbade samman i Agenda på söndagskvällen var läget ett helt annat. Sommaren 2018 hade blivit en game-changer. Till vissas förtret.

– Man kan inte dra slutsatser av enskilda väderfenomen, sade Martin Kinnunen, SD:s miljöpolitiske talesperson i Agenda.

Visserligen ser även SD utsläppsproblemen. Men därifrån till att förstå behovet av egna livsstilsförändringar, eller politiska krafttag, är steget tydligen långt. Samma enkla universalmodell för problemlösning som präglar mycket av SD:s politik gäller uppenbarligen även klimatproblemen. Insatserna skall göras någon annanstans, utanför landets gränser.

Nog för att globala problem måste lösas i samverkan, bland annat genom den typ av internationella avtal som SD motsatt sig. Men att agera här och nu handlar om oändligt mer än det Kinnunen kallar ”godhetstänk”. Det är faktiskt ren självbevarelsedrift.

Vi svenskar måste räkna med en betydligt mer turbulent framtid än vad forskarna tidigare befarat. Snabba kast mellan värmeböljor, orkaner och skyfall är något vi måste räkna med och planera för.

– Tidigare har det varit populärt att tala om att Skandinavien kanske till och med kan tjäna på en viss global uppvärmning. Jag tror att vi börjar se ett skifte här, förklarade Johan Rockström, professor i miljövetenskap, nyligen i DN.

Ironiskt nog var det populär-tesen som Kinnunen valde att upprepa i Agenda. Han talade i termer av att vi skulle ”kunna odla mer om det blir varmare”.

Ett opålitligt väder är dock allt annat än den svenske bondens bäste vän. För att inte tala om opålitliga konsumenter, som väjer pris framför kvalitet.

För att styra vårt sätt att handla i matbutiken, men också för att justera obalanser i konkurrensen, upprepade Miljöpartiet sin idé om en antibiotikaskatt på ”fulkött”. Men ett sådant förslag lär, vilket Centerpartiets EU-parlamentariker Fredrick Federley tidigare påtalat, svårligen passera EU-kommissionen. Kampen mot antibiotikaresistens är en ödesfråga i sig, men måste föras med andra metoder.

Däremot är det riktigt att ekonomiska styrmedel är en del av klimatkampen. Att belöna kloka miljöval och att underlätta grön omställning är givna byggstenar i en klimatpolitik som får många med sig.

Men ger de utdelning tillräckligt fort? Nej. Behovet av bättre klimatanpassning är redan ett faktum. Varberg, Falkenberg, Halland och Sverige måste rusta sig bättre för allt från översvämning till torka.