Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

MALMÖ 20190801Malmö stad har förbjudit plastpåsar för torghandeln i Malmö.  och Foto: Andreas Hillergren / TT / kod 10600 Bild: Andreas Hillergren/TT
MALMÖ 20190801Malmö stad har förbjudit plastpåsar för torghandeln i Malmö. och Foto: Andreas Hillergren / TT / kod 10600 Bild: Andreas Hillergren/TT

Maria Haldesten: Klimatet kräver politiker som slutar fjolla runt

Varje enskild gärning kan kännas som en droppe i havet, men tillsammans bildar de ett renare hav.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Var kommer alla fjolliga gubbar ifrån? Det är inte som att någon bett dem vandra en mil i stekande hetta med en vattentunna på huvudet - sånt där som kvinnor i vissa delar av världen tvingas göra.

De behöver inte heller släpa med sig bleckflaskor att fylla med mjölk i affären, så som deras mammor eller mormödrar gjorde.

Det samhället ber om är att alla tar med en påse till affären - eller betalar en extra slant.

Det är ett litet steg för klimatet - men tydligen ett stort steg för fjollgubbarna. De skriksparkar, likt trotsungar framför butikens godishylla. Den luttrade kassörskan tvingas då – för femtielfte gången – lyssna till deras klagovisa.

Och känner sig fjollgubbarna ändå inte hörda går de till storms vid skrivbordet. Då förolämpas inte sällan utvalda politiker.

Fjollgubbarna är alltså beredda att begå brott.

För en plastpåses skull.

Men att en enig politikerkår - som bör ha hela bakgrunden klar för sig och exempelvis bör känna till EU-direktivet 2019/904 - tar de trollande gubbarna i örat är tydligen för mycket begärt. Istället har Moderaterna och Sverigedemokraterna krokat arm för att kapitalisera på missnöjet.

Fakta är att ett betydande antal länder – i hela världen – antingen förbjudit eller skattebelagt plastpåsar. Danmark började redan 1994. Skatten har gett effekt. Alltså minskat plastkonsumtionen. Vilket alltså är avsikten med insatserna mot plastpåsar.

Det kan inte ha undgått en tidigare M-minister. Ändå går han - beväpnad med en plastpåse från Jössefors - till storms mot "regeringens" plastpåseskatt.

Då är det lätt att ta sig för pannan och låta sig undslippa ett: "jösses".

Då är det lätt att misströsta. Känna att allt är hopplöst. Drabbas av förlamande miljöångest.

Men ångest kan vara lika farligt för jorden som klimatskepsis eller fossilnarcissim. Det påminde ett flertal forskare nyligen om i en debattartikel i DN.

"Vi är oroade över att den felaktiga uppfattningen att det snart är för sent sprider sig", skrev de.

Så är det alltså inte. För att påminna om det - och för att peppa till aktivitet - har biologen och författaren Stefan Edman skrivit boken: Bråttom - men inte kört.

Det är en ambitiös sammanställning av frågor - och svar - som påminner om alla de landvinningar som redan gjorts - och om alla de åtgärdsmöjligheter som finns. På alla plan.

Under klimatmötet i Glasgow, COP26, som nu inleds, står 1,5-gradersmålet på agendan.

I sin bok påminner Stefan Edman om att det kräver stora samhällsförändringar, både globalt och nationellt. Exempelvis måste konsumtionen bli smalare men vassare.

Medan regeringar enas om åtgärder på internationell nivå, måste var och en av oss fundera över valen i vardagen. Att resa och handla mer klimatsmart. Att köpa mer svenskt kött. Att äta mer frukt och grönt. Och att låta bli att överkonsumera engångsplast - inklusive de där usla plastpåsarna.

Klimaträddning är inte någon annans jobb. Klimathjälten är du. Din granne. Din kommun ... Tillsammans gör allas gärningar skillnad.