Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bonden Göran Wilén från Bjärby på sydvästra Öland odlar bland annat bönor till en växande marknad. Den gröna trenden håller i sig och svenskproducerade livsmedel tar allt mer plats i hyllorna. Särskilt ökar efterfrågan på vegetariskt protein. Foto: Suvad Mrkonjic / TT Bild: Suvad Mrkonjic/TT

Klimatet, en liberal kärlekshistoria. Del II: Landsbygden

Klimatförändringarna, ett av mänsklighetens största hot. Dana Pourkomeylian skriver en ledarserie i tre delar om hur klimatsmart liberalism kan vända utvecklingen.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 28/12. Klimatförändringarnas hot kom nog aldrig svenskarna så nära som under sommaren 2018, då torkan slog till mot den svenska landsbygden på ett sätt som bara återfanns i mannaminne. Sveriges bönder såg sina skördar torka bort, och på mer än 80 platser runt om i landet härjade skogsbränderna – samtidigt.

Bönderna och landsbygdens betydelse för det svenska ekosystemet och ekonomin har nog aldrig riktigt fullständigt förståtts av gemene man. Idag står de svenska bönderna för hälften av landets matproduktion, en matproduktion som inte bara säkrar att ett miljöansvar i världsklass ligger kvar hos oss i Sverige, men som bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald. Dessutom, ju högre kapacitet den inhemska produktionen har, desto mindre mat behöver färdas långväga och med stora klimatavtryck och dålig miljö- och djurhållning.

Det svenska lantbrukets kvalité har dock inte kommit gratis. Bönderna har länge behövt slåss mot statens klåfingerhet och för sin egen äganderätt. ”Bönder låtom oss enas!” utropade Carl Berglund i tidningen Landsbygden 1 december 1910, det datum som nu idag är Centerpartiets födelsedag. Än idag har partiet decentralisering, sparsamhet med statens pengar, företagande och landsbygd som sina ledord.

En närodlad matproduktion, självbestämmande, hög kvalité på spannmål och kött, låga utsläpp, främjande av teknik och företagande är också fortsatt vad som kommer att göra så att Sverige – och andra länder – kan ta täten i hållbart lantbruk. Självförsörjandet måste också öka, inte bara i Sverige men i resten av världen. Den mark som idag ligger i träda i Sverige är på samma areal som den mark som ger Norge 50% av sin matproduktion. Att lätt kunna starta företag, med lägre skatter, mindre regelkrångel, billiga eldrivna fordon och högt självbestämmande med möjlighet att få öppna gårdsförsäljning av exempelvis vin och öl är verktyg för att få markägare att våga bruka sin jord. Ja – våga – för det är inte lätt att vara jordbrukare i Sverige.

Ett levande och välmående lant- och skogsbruk där ett liberalt förhållningssätt skapar företagande på bönderna och skogsägarnas villkor är även en motor i den svenska ekonomin som just nu går på halvfart. Färska siffror från Lantbrukarnas riksförbund visar att den svenska livsmedelsproduktionen inom fem år väntas skapa 57’000 nya jobb. Det ger uppskattningsvis 9 miljarder skattekronor i statskassan. Vilka arbeten den mark som idag ligger i träda skulle kunna skapa tåls att tänka på.

Lant- och skogsbrukarnas frihet och möjlighet att inte bara överleva men vara lönsamma på sina ägor är vitalt för den svenska ekonomin, miljön i allmänhet och närmiljön i synnerhet. Ett ansvarsfullt lantbruk med höga krav gällande kvalité och djurhållning måste också kompenseras och göras konkurrenskraftigt på annat sätt. Exempelvis genom låga skatter på företagande, fordonspremier, låga bränslekostnader och större självbestämmande.

Klimatsmart liberalism behövs för att hela Sverige ska leva. Utan mat och vatten, ingen mänsklighet. Utan svenskt lant- och skogsbruk, ingen miljösäkrad matproduktion.

LÄS MER: Klimat och Liberalism, en kärlekshistoria. Del I: Tillväxt