** FILE ** U.S. President Ronald Reagan, right, shakes hands with Soviet leader Mikhail Gorbachev after the two leaders signed the Intermediate Range Nuclear Forces Treaty to eliminate intermediate-range missiles during a ceremony in the White House East Room in Washington, D.C., in this Tuesday, Dec. 8, 1987 file photo.  Speaking on a U.S. proposal to base a missile shield in Poland and the Czech Republic Russian missile forces chief Gen. Nikolai Solovtsov warned Monday Feb. 19, 2007 that the plan could prompt Moscow to target the former allies with its own missiles. Gen. Solovtsov said it would take only five, six years _ maybe less _ to build new, upgraded versions of Russian missiles scrapped under the INF Treaty.(AP Photo/Bob Daugherty, File)
** FILE ** U.S. President Ronald Reagan, right, shakes hands with Soviet leader Mikhail Gorbachev after the two leaders signed the Intermediate Range Nuclear Forces Treaty to eliminate intermediate-range missiles during a ceremony in the White House East Room in Washington, D.C., in this Tuesday, Dec. 8, 1987 file photo. Speaking on a U.S. proposal to base a missile shield in Poland and the Czech Republic Russian missile forces chief Gen. Nikolai Solovtsov warned Monday Feb. 19, 2007 that the plan could prompt Moscow to target the former allies with its own missiles. Gen. Solovtsov said it would take only five, six years _ maybe less _ to build new, upgraded versions of Russian missiles scrapped under the INF Treaty.(AP Photo/Bob Daugherty, File) Bild: BOB DAUGHERTY

Kärnvapen förtjänar alltid att tas på största allvar

USA:s utträde ur INF-avtalet är under omständigheterna förståeligt men också en del av en oroande trend.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

I fredags trädde USA:s utträde ur det så kallade INF-avtalet ikraft. Avtalet, vars förkortning utläses som Intermediate-Range Nuclear Forces Treaty, undertecknades 1987 av USA och Sovjetunionen och betraktas som ett viktigt steg på väg mot det kalla krigets slut. Avtalet reglerade markburna kort- och medeldistanskärnvapen och förbjöd dem med en räckvidd på mellan 500 och 5500 km. Dessa ansågs utgöra ett särskilt stort hot mot Europa eftersom de är snabba att avfyra och varningstiden blir mycket kort, samtidigt som de är rörliga och inte beroende av fasta raketramper och därför mycket svårupptäckta.

Mellan 1987 och 1991 destruerades dock, i enlighet med avtalet, 2692 stycken robotar av USA och Sovjetunionen och man hade därför i praktiken eliminerat en hel vapentyp. I och med kalla krigets slut kom rädslan för kärnvapenanfall mer och mer att avta. De detaljerade instruktionerna om hur man skyddar sig i händelse av en kärnvapenexplosion, som broschyren Om kriget kommer skildrade fortfarande under 80-talet, känns idag skrämmande men avlägsna.

ANNONS

Dessvärre kan det komma att finnas anledning att damma av de broschyrerna. Anledningen till att USA utträder ur avtalet är att Ryssland på senare tid åter utvecklat vapentyper som strider mot avtalet. Robotsystem 9M729 (eller SSC-8 beroende på beteckning) är redan operativt. Ryssland anser självfallet inte att roboten bryter mot avtalet.

Under Barack Obama protesterade USA högljutt men vidtog inga strängare åtgärder. Man spelade helt enkelt enligt reglerna som synes anstå en supermakt och västerländsk demokrati. Den nuvarande administrationen är nu inte lika känd för att hålla hårt på konvenansen. En av Donald Trumps paradgrenar är att gå ur avtal han anser ofördelaktiga för USA. Vi har det iranska kärnenergiavtalet som ett mycket aktuellt exempel.

Från västligt håll kan det vara förståeligt att i förstone känna en viss tillfredställelse över detta. Äntligen någon som ger tillbaka med samma mynt och inte låter skurkstater komma undan. Hotar Nordkorea med kärnvapen? Då hotar vi med kärnvapen. Fuskar Ryssland med ett kärnvapenavtal? Då går vi ur det. Här ska sättas hårt mot hårt. Man kan inte låta bli att vilja säga till all världens diktatorer ”nu ser ni hur kul det är, att behöva handskas med någon som är aggressiv och oberäknelig”.

Men den tillfälliga tillfredställelsen hotar att lämna en bitter eftersmak. Aggressivitet och oberäknelighet kan som bekant riktas åt flera håll och det skulle vara betryggande att veta att Tumps utrikespolitiska beslut är utslag av en sammanhängande strategi och inte av ett personligt hävdelsebehov.

ANNONS

USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton har sagt att avtalet New START, som reglerar långdistansrobotar, antagligen inte kommer att förnyas. Samtidigt har Ryssland de facto brutit mot Budapestavtalet i och med annekteringen av Krim. De giltiga kärnvapenavtalen verkar bli färre och färre. För att lyckas ersätta dem med nya och bättre är en sammanhängande strategi en nödvändighet och inte något att bara hoppas på.

Att det idag är årsdagen av atombombningen av Hiroshima borde mana alla till eftertanke.

ANNONS