Moralkakan har jäst länge. Och bästa tillfället att servera är förstås fattigmånaden januari. Det är då tanken på att spara in på svindyr läsk kan få som bäst fäste. Särskilt som många tänker på hälsa och träning i början av ett nytt år. Så på den (enda) punkten är Livsmedelsverket helt rätt ute.
Det betyder dock inte att det finns otvetydiga, vetenskapliga bevis för att skatten får avsedd effekt på folkhälsan. För det är ju det som är det yttersta syftet - alltså statlig uppfostran av svenska folket.
Det ska bli så dyrt att dricka sig fet att folk ska lägga av - särskilt ungdomar. I viss mån kan det funka. Nämligen i fattigare familjer.
"Skattens effekt slår relativt ojämnt, där den största bördan faller på låginkomsttagare med störst priskänslighet." Det påtalas i en kandidatuppsats från Handelshögskolan i Göteborg.
I vissa länder, där syftet har varit att komma åt låginkomsttagarnas överkonsumtion av "skräpdryck" för att minska fetma bland barn, har priskänsligheten kallt ingått i kalkylen.
Men skulle förslaget förverkligas i Sverige bör landets folkvalda vara fullt medvetna att sötebröd - eller kanske snarare sötdrickan - (åter) blir en klassmarkör.
Hellre det än att klassen syns i munnen eller runt midjan, tänker kanske någon.
Tyvärr finns det dock inte klara bevis för att sockerskatt ger sundare ungar. Inte ens EU-program för skolfrukt är en garant för att barnet äter äpple framför Netflix i stället för något sött.
Danmark avskaffade sin sockerskattspolitik eftersom den inte ansågs verkningsfull. Dessutom hade den skapat nya problem.
Svartgodis blev ett begrepp när danskarnas sötsug gjorde att kriminella nätverk förstod att det fanns en marknad för gamla gotter.
"Tonvis med falskt godis smugglas till Danmark från Malmö" skrev SVT när det begav sig.
Ett annat bekymmer är att det är de små, lokala bryggerierna som skulle drabbas hårdast av ännu en skattepålaga.
Bryggerier som varbergska Byaregården har ju bidragit till att kvalitetsläsk- och tonic har hittat en vuxen publik. Att finläsken tävlar med den alkoholfria ölen som acceptabla substitut till alkohol har förstås inte främst med priset att göra. Men att fördyra den sortens drycker gynnar knappast strävan att av folkhälsoskäl minska konsumtionen alkohol.
Mest aversion mot förslaget väcker dock kanske Putin. Han har aviserat höjd skatt på söta drycker. Syftet är att gynna krigskassan snarare än folkhälsan – men ändå.
