Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Inte bara vackra ord

Landsbygdspolitik. Kommunpolitikerna eniga, men duckar för ansvaret.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 24/8. Varbergs politiker verkar rörande överens om landsbygden – så varför går det så långsamt? Under onsdagskvällen anordnade Varbergs Landsbygdsråd tillsammans med LRF en debatt mellan politiker från de nio partierna i Kommunfullmäktige.

Det som utmärkte den drygt två timmar långa debatten var den samstämmighet som rådde på scen. Med undantag för vissa enskilda frågor återkom ungefär samma typer av lösningar bland de samlade politikerna.

Långsiktig och tydlig planläggning samt förtätning var populära åtgärder för att få ett attraktivt boende på landsbygden. För att öka andelen lokalproducerade produkter inom offentlig verksamhet måste det finnas bättre kunskap att navigera upphandlingsregler. Miljöpartiets Johan Rosander ville dock trycka på det ekologiska framför det lokala. Något man kan ifrågasätta vinsten med om livsmedlen måste transporteras långa sträckor. Dessutom kan man inte nödvändigtvis vara säker på eko-märkningen som ibland skiljer sig åt mellan länder.

När frågan om ett flexiblare strandskydd togs upp framträdde också en skiljelinje, där det återigen var Johan Rosander (MP) som motsatte sig detta. Han medgav dock efter viss press att lättnader kanske kan accepteras vid mindre diken och dylikt.

Överens var alla dock om att byskolorna måste finnas kvar och få mer resurser. Och för att uppnå målet om att 30 procent av byggande ska ske utanför stadsområdena till 2030 framhölls Ortutvecklingsstrategins centrala roll. Samt att det krävs samverkan med grannkommuner.

Kvällens kanske mest spännande fråga gällde den elledning som går genom Skällinge. Boende har länge velat flytta på högspänningsledningen bland annat med hänsyn till den fara som den utgör. Förra året öppnades möjligheten för en flytt vid planerade renoveringar av både ledning och ställverk. Men kommunen ville inte skjuta till pengar då man menade att det inte skulle frigöra någon byggbar mark.

Om man byggde sina förväntningar för framtiden på denna debatt skulle dessa förmodligen vara stora. De församlade politikerna uppvisade sådan enighet att man bitvis undrade om de egentligen tycker olika alls. Men samtidigt glimtade också ibland en annan bild fram.

För visst tyckte politikerna att det vore bra med fler bussturer på småorterna, men det är ju en fråga för Hallandstrafiken. Naturligtvis skulle en cykelväg mellan Veddinge och simhallen i Varberg vara önskvärd, men det är ju Trafikverkets vägar. Och den där farliga elledningen i Skällinge är absolut problematisk, men den ägs av Ellevio. Det är inte kommunens ansvar.

Om Varbergs politiker menar allvar med att vilja utveckla landsbygden på samma samstämda sätt som uppvisades under onsdagskvällen vore det klädsamt om det inte stannade vid vackra ord. Det måste finnas utrymme för ett större kommunalt ansvar även i frågor de inte nödvändigtvis äger. Samverkan måste ske även mellan kommun och myndighet. Eller kommun och företag. Det är lätt att från scenen säga vad som ska göras när man inte behöver ta ansvar för frågan, men någon måste ju ta det ansvaret.

Rolfstorp. Landsbygdsdebatten i full gång.