Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Katarina Erlingson: Insikt om jämställdhet behövs i lantbruket

Ledare 13/11. Jämställdhet inom de gröna näringarna, hur viktigt kan det vara? En färsk rapport, så färsk att den ännu inte är publicerad, visar på vilka vinster det finns av en mer jämställd grön näring. Det är Jordbruksverket som beställt rapporten och Landsbygdsnätverket ordnade ett webbinarium i ämnet häromdagen.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Av dem som arbetar inom jordbruket är 42 procent kvinnor och 58 procent män. Att det är så pass många kvinnor kan nog överraska många, då jordbruket framstår som en mansdominerad bransch. Halland har en stor andel som arbetar inom de ”areella näringarna” och ligger en bra bit över riksgenomsnittet. Halmstad är den enda kommunen som ligger under rikssnittet. Ökad jämställdhet skulle ge ökad lönsamhet för branschen, vilket egentligen gäller alla branscher. Det är många små företag inom sektorn så det krävs ett samordnat arbete för att man ska kunna se resultat totalt sett för branschen. En fördel som lyfts fram i rapporten är att säkerheten ökar på arbetsplatsen om den är jämställd. Det kan låta förvånande, men män brukar ha en benägenhet att ta större risker än vad kvinnor brukar, vilket också gäller generellt. En jämställd bransch får bättre förutsättningar att vara innovativ och har också lättare att attrahera kompetens.

Trots att det numerärt är ganska många kvinnor inom sektorn är det männen som sitter i styrelsen eller ledningen i de medlemsägda företagen inom de gröna näringarna. Männen äger större jordbruk och överhuvudtaget mer mark. Visserligen börjar fler kvinnor engagera sig i skogsbruk, men än så länge dröjer det innan ägandet jämnas ut. Det är bra att en förening som Dryaderna kan uppmuntra fler kvinnor att lära sig mer om skogen.

I rapporten påvisas en del positiva tecken, men på vissa områden är det långt kvar tills jämställdhet är uppnådd. Till exempel behövs en gemensam målbild och förståelse för vad en jämställd grön näring är; i dag är lantbrukarna i bästa fall medvetna om att det finns ett problem. Det finns ingen högre instans eller samordning som driver att jämställdhet är viktigt, men bara det att Jordbruksverket beställt rapporten får ändå ses som en viss insikt. Att få in jämställdhet i det dagliga arbetet ses som mycket svårt och det skulle möjligen hota integriteten och äganderätten hos lantbrukarna.

Ska de gröna näringarna kunna locka till sig kompetent arbetskraft krävs ett arbete också på jämställdhetsområdet för att ändra bilden av den traditionella bonden. Naturbruksgymnasierna har en tendens att konservera könsstrukturerna när killarna väljer maskininriktning och tjejerna inriktning mot smådjur. En bransch som är beroende av olika yrkesgruppers kompetens, där även de ”enkla” jobben kräver utbildning, behöver jobba på vilket intryck man ger.