Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Ingen majoritet för ett vinstförbud

Hård retorik men få …konkreta …reformförslag

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

När det i slutet av förra veckan kallades till presskonferens på Harpsund, med statsminister Magdalena Andersson (S) och skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S), var det inte en orimlig förväntan att något slags konkret reformförslag för friskolor var att vänta – exempelvis konkretion kring hur ett vinstförbud skulle kunna genomföras. Istället var det enda av riktig substans som presenterades att Totalförsvarets forskningsinstitut ska få i uppdrag att utreda utländska ägare av friskolebolag.

Det hindrade inte retoriken från att vara exceptionellt hårdför. Svensk skola är "sönderprivatiserad", inget annat land har samma system som Sverige och att S vill "återta kontrollen" över skolan var välbekanta talepunkter som än en gång upprepades. "Samhället måste vara starkare än marknaden" slog skolministern fast, ett ovanligt förvillande budskap – som om marknaden inte är en del av samhället, och samhället istället vore synonymt med staten.

Att göra en översyn av ägandeförhållanden behöver inte vara fel, men i kombination med den mastiga retoriken trummar S upp misstro mot friskolorna utan att ha något särskilt konkret att komma med. Pressuppbådet vid Harpsund var mycket väsen för ingenting.

Det framstår som ett i valrörelser rätt typiskt försök till triangulering från S, som ofta höjer tonläget när det gäller att locka vänsterväljare. Bara för att efter valdagen i regel inta en något mer sansad och pragmatisk position.

Ett djupt ideologiskt motstånd mot vinster i välfärden finns förstås även inom S, men det är tveklöst V som är minst kompromissvilliga i fråga, och kanske var syftet helt enkelt att blidka dem. För att kunna släppa fram Magdalena Andersson som statsminister kräver V-ledaren Nooshi Dadgostar garantier om att ett vinstförbud blir verklighet under mandatperioden (DI 4/7). Det kan verka som att Dadgostar tagit lärdom av hur januariavtalet fallit ut, med många ej genomförda punkter varav flera viktiga för de liberala samarbetspartierna.

Den som dragit störst lärdom av den senaste mandatperioden är dock centerpartiets Annie Lööf. Att C inte kan tänka sig något vinstförbud samtidigt som V tydligt kräver det för att ge sitt stöd framstår som en av de större utmaningarna – möjligen ihop med konflikterna mellan C och MP om skogspolitiken – om Andersson ska försöka väva ihop ett regeringsunderlag. Det är också en av de skavande ideologiska skiljelinjerna som Lööf återkommande pressas med i utfrågningar.

Annie Lööfs svar har dock varit tydligt varje gång: det blir inget vinstförbud. Det finns det nämligen inte en majoritet för i riksdagen. Däremot finns det brett stöd för att reformera friskolesystemet på mindre drastiska sätt. Det lär bli den enda framkomliga vägen nästa mandatperiod, hur mycket vinstbegränsningar S och V än vill se.

Sådan är parlamentarismen. Som tur är. Friskolesystemet är inte fläckfritt, men har i stort tjänat Sverige väl. Det finns ingen anledning att reformera det med murbräcka, när sprickorna som finns kan lagas med spackel. Systemets förtjänster kan bestå, samtidigt som man åtgärdar avarterna. Där lär vi i slutändan landa, trots vänsterns benhårda retorik.