Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

I EU-fäders spår för framtids fred

Grön våg slår mot en högernationalistisk. Federley med flera får räkna med en turbulent mandatperiod.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Där vägarna möts står hon, Europa – med den förrädiske tjuren. Bronsplaketten i den spanska kuststaden är blygsam i jämförelse med den halländska bronsskulpturen av Milles. Men budskapet på hedersplatsen i Almuñécar är vackrare – en påminnelse om broderskap mellan Europas folk.

Framtiden för detta broderskap avgjordes till en del på söndagskvällen. Och tyvärr kom det – som väntat – snabbt mycket oroväckande signaler från inte minst Frankrike och Storbritannien. Där tycks Marine Le Pens parti och Nigel Farage Brexitparti bli störst. Valrörelsens varningar för högerpopulistiska krafters framgångar tycks därmed i viss mån bekräftas.

Även i Spanien ger sig högervågen till känna. Det spanska partiet Vox, som är mer Europafientligt än broderskapssinnat, tycks nu ha fått ett antal platser i Europaparlamentet. Även i Andalusien, där Almuñécar ligger, har Vox gått framåt. Oväntat kan tyckas längs en kustremsa där många brittiska och nordiska pensionärer bidrar till att få den spanska ekonomin att blomstra – delvis tack vare det medborgarutbyte som underlättats av EU.

En riktigt klar dag sägs man kunna se ända till Marocko från krönet av korsklippan i Almuñécar. Själv har jag inte hökblick nog. Men en sak säker, det är här Europa slutar. Det är hit så många desperata människor längtar - och som Medelhavet tar på vägen hit.

En del förstår att utnyttja läget – illegala immigranter anställs svart för att arbeta i de många frukt- och grönsaksodlingarna. Men strömmen av flyktingar skapar också missämja i en region där en växande minoritet, trots sitt mångkulturella arv, nu vill slå ifrån sig snarare än öppna famnarna.

I Tyskland däremot har många väljare sett klimatfrågan för den ödesfråga den är. Och dessutom förstått att här kan EU göra skillnad. Därför gör de gröna ett succéval, vilket ritar om den tyska politiska kartan.

Detsamma kan sägas om Österrike, men där har kartbilden ändrats efter att högerpopulististerna sänkt sig själva. Det Lundgrenska SD-tafsandet och KD-Adaktussons röstningar bleknar något i jämförelse med Österrikiska FPÖs Ibizaaffär.

Huruvida skandaler väcker väljare, eller skymmer sikten, lär diskuteras efter det här valet. Men en sak verkar tydlig. Fler har röstat. Någon kö till vallokalerna i Varberg och Falkenberg blev det inte, men å andra sidan hade rekordmånga hallänningar redan förtidsröstat.

Att väljarengagemanget har bidragit till att Centerpartiet tycks nå två, välförtjänta mandat, är ett gott besked för liberalismen och miljöpolitiken. Dessutom tycks Liberalerna kunna andas ut och klarar sig kvar. Mindre uppmuntrande är att vallokalundersökningarna bekräftar att tafsade är något som SD:s väljare anser att kvinnor ska tåla. Men striden för ett kvinnovänligt Europa lär fortsätta, inte minst genom den starka liberala gruppen i parlamentet.