I veckan meddelade regeringen att man under mandatperioden kommer att tillsätta en utredning som ska titta på förutsättningarna för att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga. I Tidöavtalet framgår det att "Sådana förändringar ska ske inom ramen för grundläggande juridiska rättssäkerhetsprinciper". Det är svårt att föreställa sig hur det ska gå till.
En hörnpelare i en rättssäker stat är nämligen att det ska vara någorlunda enkelt för gemene man att förutse hur lagen tillämpas. Om man bedöms ha vissa bestämda kvalifikationer så får man exempelvis behörighet att köra bil, och om man begår ett brott så får man ett visst straff som avgörs av hur lagen vid brottstillfället ser ut, och så vidare. Det regeringen nu ser ut att vilja göra är att konstatera att permanenta uppehållstillstånd har kunnat erhållas på visst sätt förr, men att detta – retroaktivt – inte längre gäller.
Inom straffrätten är den här typen av retroaktiv rättstillämpning grundlagsvidrig. Staten får inte bestraffa någon för ett brott eller under förutsättningar som inte stadgades när brottet begicks. Ett sådant förbud gäller dessvärre inte inom migrationsrätten – men likväl är det uppenbart att det strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper. Och egentligen säger det sig självt: ett permanent uppehållstillstånd ska inte kunna göras icke permanent – i så fall var det ju aldrig permanent till att börja med.
Den tilltänkta reformen skulle också sätta ett obehagligt politiskt prejudikat: Vilka andra myndighetsbeslut ska anses legitima att riva upp under retroaktiva villkor? Betyg i skolan? Patenträttigheter? Sociala ersättningar? När ska vi någonsin kunna lita på att statens löften gäller?
Migrationspolitiken har under allt för lång tid präglats av tvära kast kring vilka som ska få uppehållstillstånd och inte, och det har flera gånger skiftat snabbt under vilka förutsättningar de har givits och till vilka grupper. Det asylsystemet behöver är långsiktighet och förutsägbarhet. Vilket också, enligt retoriken, varit ambitionen för regeringsunderlaget till höger. Nu agerar man istället i motsatt riktning. Att permanenta uppehållstillstånd från en dag till en annan ska sluta vara permanenta är att spela roulette med människors känsla av trygghet i anknytningen till Sverige och att överge de mest rudimentära elementen i rättsstaten.
Förhoppningsvis kommer utredningen fram till att det inte går att förena retroaktiv rättstillämpning av det här slaget med "grundläggande rättssäkerhetsprinciper", men bara signalen det skickar till hundratusentals genom att avisera en utredning om saken är illa nog. Regeringen borde göra det enda ansvarsfulla i det här läget och meddela att permanenta uppehållstillstånd ska förbli just permanenta.
