Ledare 27/7. Det blir så kusligt tyst när fåglar dör. Ornitologerna vet. När de steg iland på den halländska ön var kakafonin av röster försvunnen. Fåglarna var sorgligt få. Och nu blir de ännu färre.
Utbrottet av fågelinfluensa längs västkusten är rekordstort. Och statsepizootologerna konstaterar att det är ett helt nytt läge, med fortsatt hög smittspridning under ”fel” säsong.
- Det finns därför mycket som talar för att även kommande säsong kommer bli problematisk, med ökad risk för utbrott också hos tamfåglar, säger Karl Ståhl till SVT.
Viruset, som sätter sig på hjärnan, får fåglarna att bete sig underligt. Och när svanen väl börjat simma i cirklar är hoppet ute.
Människor då?
De uppmanas att inte pilla på döda fåglar. Det är en allmänt klok regel. Man ska hantera döda djur med försiktighet.
Än så länge sägs dock risken för att viruset hoppar över till människor vara liten.
Fågelinfluensa är dock en potentiell zoonos, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt.
Men den utbredda fågeldöden kan i sin tur vara orsakad av människan. Detta förklarades i en artikel i Läkartidningen redan för ett decennium sedan:
"Sammanfattningsvis är det troligt att spridningen, över stora avstånd och på tvärs mot kända flyttningsvägar hos vilda fåglar, är orsakad av mänskliga aktiviteter. När infektionen väl etablerats i ett område kan läckaget av högpatogena virus från infekterade fjäderfäbesättningar vara av betydelse för om smittade vilda fåglar skall kunna ta med sig viruset kortare eller längre sträckor."
Så skrev bland andra professor Björn Olsen och dåvarande ST-läkaren Anders Wallensten. Dessa båda experter blev, på olika sätt, kända för den breda allmänheten, under Corona-epidemin.
Medan fågelinfluensa sprider oro bland uppfödare av höns och andra tama fjäderfä, så är svinpesten ett orosmoment för halländska grisbönder. Smittan, som finns i närliggande länder, kan spridas via turister genom gamla matrester. Halland är en hög riskzon.
Nu uppmanas därför resenärer att vara noga med att plocka upp efter sig när de stannat på exempelvis rastplatser. Men nyligen avslutade event i Halland är en bister påminnelse om hur ofta semestrande människor gör precis tvärtom. Så när en grisbonde i Slöinge säger att han befarar att pesten snart är här, är det lätt att förstå varför.
Kan svinpesten bli nästa pandemi även för människa? Frågan har ställs i riksdagen. Hittills har svaret varit ett rakt nej. Smittan kan inte överföras till människa. Men den kan slå hårt mot delar av jordbruksnäringen och köttindustrin.
Coronavirusets misstänkta ursprung gör dock att frågan om fler möjliga virusmutationer känns mer aktuell än någonsin.
Men tillmäts frågorna tillräcklig betydelse?
När döda sälar började flyta iland längs den halländska kusten 1988 blev de politiska svallvågorna högst påtagliga. Men i dag, när samband mellan smittspridning, djurhållning och mänsklig aktivitet är mer uppenbara än de faktiskt var på säldödens tid, tycks det vara svårare att få insikterna att sjunka in.
Frågor som rör människans påverkan på naturen inte tillräckligt högt på väljarnas prio-listor. I varje fall inte än. Och i dag, tisdag, kom tyvärr beskedet att en av de starkaste politiska kämparna för djurskydd och miljö har gått ur tiden.
Som EU-parlamentariker gjorde Marit Paulsen oerhört betydelsefulla insatser för att lyfta djurskyddsfrågor. Hon tog fajten för en bättre djuromsorg, inte bara för grisarnas skull utan även för böndernas och människornas. Hon lyfte fram samband som är minst lika aktuella i dag.
- Sjuttio procent av alla sjukdomsframkallande bakterier är gemensamma för djur och människor. Så även i detta avseende är vi alla däggdjur. Djur och människors hälsa är en och samma sak, sade Marit Paulsen i en intervju för Europaportalen 2012.
När du ser en svan simma galet, eller en ilandfluten fågel på stranden, tänk på Marits ord. Djur och människors hälsa hänger samman. Och vi måste börja prioritera annorlunda.
