Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
STOCKHOLM 20180822 - personer förtidsröstar i Kulturhuset, Stockholm Foto: Janerik Henriksson / TT / Kod 10010 Bild: Janerik Henriksson/TT

Tobias Samuelsson, C-skribent Liberala Nyhetsbyrån: Hemlig valstatistik är ett demokratiproblem

Framöver får inte ens politikern själv kännedom om antalet personkryss. Dom om sekretess ger orimliga effekter och därför bör lagen ändras.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 13/11. Hur många väljare kryssade Jonas Sjöstedt (V) i Europaparlamentsvalet 1999? Det kommer Statistiska Centralbyrån, SCB, hemlighålla till maj 2069. Om du vill veta vad dina grannar tjänar eller fick i slutbetyg på gymnasiet är det offentliga handlingar, men om de har ställt upp i allmänna val är det en skyddad personuppgift i 70 år – i varje fall om domen från Kammarrätten i Göteborg ligger fast.

Det hela började med att nyhetssajten Europaportalen ville göra en sammanställning av de mest kryssade kandidaterna i EU-valen genom tiderna. Vem hade fått flest personkryss? Toppas listan av Jonas Sjöstedt? Eller Folkpartiets röstmagnet Marit Paulsen? Eller kanske av miljöpartiets tidigare språkrör Per Gahrton? Europaportalen begärde följaktligen ut listor över personröster från Europaparlamentsvalet 1999, eftersom det saknades på Valmyndighetens sajt.

Journalisten Anders Selnes fick dock till sin stora förvåning till svar att SCB hade sekretessbelagt alla sådana uppgifter. Varken namn på kandidaterna eller antalet personröster tänkte myndigheten dela med sig av – eftersom det kunde röja ett personligt förhållande. Europaportalen överklagade, men efter förlusten i Kammarrätten meddelade Högsta förvaltningsdomstolen i december att den inte kommer att pröva överklagandet.

I praktiken innebär domen att valresultat görs otillgängliga i efterhand, vilket väcker många frågor. Personvalen utgör idag en integrerad del av det svenska valsystemet, och om valstatistik hemligstämplas kringskärs möjligheterna till granskning av något så demokratiskt fundamentalt som allmänna val, för såväl journalister som för allmänheten.

Valhemlighet är viktigt. Sverige har släpat efter och fått befogad kritik, då valsedlar låg helt öppet i vallokalerna så sent som i förra riksdagsvalet. Det handlade dock om skydd för den enskilda medborgarens valhandling. Vilka som ställer upp i allmänna val är något annat.

Den som väljer att stå på en lista i ett Europaparlamentsval kommer givetvis att avslöja sin politiska tillhörighet och popularitet hos väljarna, och den politiker som är orolig för att få sitt namn kopplat till ett parti eller ett valresultat, ska nog inte stå på några valsedlar. “Det är bisarrt att ett valresultat inte är offentligt. Det vore ju också intressant att få veta det själv”, svarade Jonas Sjöstedt själv när han fick frågan om vad han tyckte att personkryssen från EU-valet 1999 hölls hemliga.

Om lagen inte ändras lär varken Sjöstedt eller väljarna få se någon topplista över personkryss till Europaparlamentet förrän 2069, men om förvaltningsdomstolarna tolkar lagen som att skydd av personuppgift väger tyngre än medborgarnas rätt till insyn, då borde riksdagen faktiskt ändra lagen.

Vi kan inte ha en offentlighetsprincip som omfattar alltifrån inkomst och bilinnehav, men som hemligstämplar statistik från allmänna val.