Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

PORSGRUNN 20160520. Folk fra Norges Naturvernforbund samler plastpellets og andre plastprodukter som ligger bokstavelig talt i svære hauger på Frierstranda på Herøya i Porsgrunn. Plastpelletsene har forurenset store deler av fjordsystemet i Grenlandsområdet. Det er plastindustrien i Grenland som er de potensielle utslippskildene. Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / TT / kod 20520 Bild: Heiko, Junge

Hellre mask än plast i magen

EU-förbud. Oroväckande forskningsrön visar på vikten av att fasa ut onödig plast.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 24/10. Misstankarna har nu bekräftats. Mikroplasten kan spåras även i mänsklig avföring. Forskarbeskedet borde inte överraska. Resultatet var oundvikligt. För vi vet ju redan att plasten i våra hav har hittat vägen till musslors, fiskars och fåglars magar. Ändå skakar de österrikiska forskarnas humanstudie om.

Det goda i eländet är att tajmningen är god. För säg den EU-parlamentariker som denna onsdag, med gott samvete, skulle kunna rösta emot ett förbud mot en rad engångsartiklar i plast. I dag väntas dödsdatum börja sättas för ett exempelvis sugrör, plasttallrikar och plastbestick.

”Falkenbergs kommun välkomnar förslaget som innebär en inom EU samlad och kraftfull insats för att minska de ökande mängderna plast i våra hav, samtidigt som det stimulerar hållbar konsumtion och produktion, cirkulär ekonomi och nya affärsmodeller.”

Så löd svaret från Falkenbergs kommun – en av många remissinstanser för det förslag från EU-kommissionen som parlamentet nu tar ställning till.

Precis som många andra kustkommuner ser Falkenberg att förbudet kan leda till att notan för strandstädning minskar något. Mycket av det skräp som solkar ner våra vikar är ju tillverkade av just plast. Samtidigt är förbudet bara ett blygsamt steg i rätt riktning. Men kanske kan de österrikiska forskarnas resultat motivera fler och snabbare åtgärder.

Philipp Schwabl, är forskare på Wiens medicinska universitet. Han har lett studien och säger till tidningen the Guardian:

– Särskilt oroande är vad det betyder för oss, i synnerhet för patienter med tarmsjukdomar. Nu har vi bevis på att mikroplast återfinns i människor, nu behöver vi ta reda på vad det betyder för människans hälsa.

Den pilot studien omfattade endast åtta personer, av olika nationalitet. Fler under sökningar behöver göras för att bekräfta problemets omfattning. Och för att ge svar på hur vi påverkas av dessa oönskade inslag i vår kost. Men att det är svårt att undvika mikroplasten ens för en vegetarian är uppenbart. Både öl och vatten kan vara förorenat av mikroskopiskt små partiklar.

Att plastindustrin, trots nedskräpningens konsekvenser, är avogt inställd till EU:s förslag är kanske inte förvånande. I sitt remissvar vänder sig IKEM mot att förslaget diskriminerar mot plast. Remissorganet anser att det är fel att införa förbud mot en enskild produkt när det handlar om ett generellt problem med nedskräpning.

IKEM har förstås rätt i att konsumentbeteende spelar en avgörande roll, att det är mångas oförmåga att ta hand om sitt eget skräp som är en viktig del av förklaringen till varför så mycket plast hamnar på fel ställe. Samtidigt, om det finns hållbara alternativ än plast för berörda engångsprodukter, varför ens göra det möjligt att välja fel?

Det finns länder i EU som redan har gått före, eller är på god väg att förbjuda vissa produkter. Och det finns ansvarskännande butikskedjor som står redo att fasa ut en rad artiklar av plast. Så en förändring är på gång oavsett vilket beslut EU i slutänden fattar. Men att unionsgemensamma förbud är rimliga av såväl miljö- som hälsoskäl gör de senaste forskningsrönen extra tydligt.