Ett litet uppstickarföretag i Landskrona som plötsligt blev välkänt tack vare att Arla reagerade surt på Oatlys reklam och stämde företaget. Arlas förmodade brist på humor gav en välbehövlig skjuts för Oatly i deras marknadsföring. Eftersom man vänder sig till dem som av olika skäl inte kan eller vill dricka mjölk eller äta andra mejeriprodukter var Arlafejden förstås ett lyckokast.
Fejden började alltså med att Oatly drev med mjölk på olika sätt (”Wow, no cow!” var bland det snällare). Det slutade med att branschföreningen Svensk Mjölk vann i marknadsdomstolen, som förbjöd Oatly att misskreditera mjölk. Det kanske var rimligt, men kampen blev direkt löjlig när företagen började bråka om mjölkliknande ord i marknadsföringen, som pjölk och brölk. Då var bråket i sandlådan ett faktum.
Att Oatly lämnat underdogperspektivet i media blev tydligt när den multinationella investeraren Blackstone köpte in sig i företaget. Kritiken lät inte vänta på sig, för Blackstone är minsann inte ett företag som jobbar enligt hållbarhetens tre grenar, långt därifrån. Där tappade nog Oatly en del kunder, men verkar fortfarande ha en trogen skara anhängare.
Viktigast i den här ledaren är egentligen inte Oatly, utan den råvara som företaget använder i de flesta av sina produkter, nämligen havre. Det är en råvara som tillverkas av svenska bönder, likväl som mjölken har sitt ursprung hos svenska bönder. Ibland kan det till och med vara samma personer som producerar de olika produkterna. Oatly har alltså retat upp delar av bonde-Sverige samtidigt som företaget handlar upp den viktiga råvaran hos bönderna. Tjafset verkar lite onödigt.
Halland har särskilt goda förutsättningar att odla havre, och nu finns det dessutom förutsättningar för att få avsättning för spannmålet i närheten. Berte Qvarn i Slöinge har nämligen investerat i en ny och stor kvarnanläggning där man ska hantera havre på olika sätt. En stor kund råkar vara, just det, Oatly.
Lantbrukarna får möjlighet att sälja havren, denna havre går till produkter som säljs till kunder som ändå inte hade köpt mjölk eller andra mejeriprodukter. I stället hade dessa personer köpt sojamjölk, mandelmjölk eller liknande, gjorda på råvaror från andra länder som ofta kräver stora mängder vatten i produktionen. Nu gynnar kunderna de halländska och svenska lantbrukarna, havren förbereds i Slöinge och sluthanteras i Landskrona. Havreprodukterna är nyttiga att äta för människor i hela världen. Att Oatly är lite väl fräcka i sin marknadsföring får mjölkbolagen helt enkelt tugga i sig. Bönderna bör i alla fall vara glada.
