Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Elisabeth Falkhaven, riksdagsledamot MP: Havets biologiska mångfald måste skyddas

Nu är det motionstid i riksdagen och jag skriver en motion om haven. Som så mycket annat har haven genomgått enorma förändringar under kort tid på grund av kraftig påverkan av människan. En dramatisk förändring av livet under ytan har skett under de senaste hundra åren. Antalet arter i haven minskar med accelererande hastighet.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Friska hav har mycket stor betydelse för klimatsystemet. Haven fungerar som en broms för den globala uppvärmningen, genom att en stor del av koldioxiden från mänskliga utsläpp tas upp av haven. Men koldioxiden som tas upp av våra hav gör haven surare och surare. Haven blir också varmare och varmare allteftersom klimatförändringarna gör sig påminda.

I och med att haven blir surare ökar hotet mot den biologiska mångfalden i haven. Som exempelvis alla skaldjur som behöver ett visst ph för att kunna bilda och behålla sina skal, men också korallrev. Forskare förutspår att alla världens koraller kan vara döda inom fyrtio år. Fyrtio år, det är verkligen ingen lång tid. Klimatförändringarna ställer mycket på sin spets.

Förändringarna uttrycktes mycket beskrivande i rapporten Ekosystembaserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljötrender och oklara orsakssamband:

”När torsken i Östersjöns östra bestånd under lång tid har fått allt sämre kondition och visar tydliga tecken på svält, så indikerar detta både allvarliga systemförändringar i havet och bristande koordinering av fiske- och miljöpolitik. När grunda vikar i Bohuslän gått från att ha klart vatten, stor fisk och ålgräs till att ha grumligt vatten, liten fisk och mattor av alger, och dessutom tycks ha låsts fast i det senare tillståndet, så är det ett allvarligt regimskifte. Förändringarna i bottendjurens artsammansättning och tiaminbristen hos lax och sjöfågel är ytterligare exempel på störningar som är svåra att hantera utan en förvaltning som noga beaktar ekosystemens struktur, funktion och återhämtningsförmåga.”

200 mil av Sveriges kust är idag bebyggd av bryggor och flera hundra nya bryggor byggs årligen. Vissa platser där bryggor är byggda eller där nya bryggor tillåts byggas är livsviktiga barnkammare för mycket av livet i haven, de så kallade ålgräsängarna. Här lägger många fiskar sina ägg och de små ynglen äter och söker skydd. Inte bara skuggande bryggor utan också det ökande antalet fritidsbåtar och vattenskotrar med hastigt uppkomna, mycket höga ljud är förödande för dessa barnkammare.

Människan har behov av att finnas nära vatten, det ger både ro och glädje. Men vi kan inte längre tillåta oss att vara överallt och göra allting överallt i haven. Vi behöver låta vissa områden vara fredade från mänsklig påverkan.

Ett nätverk av skyddade områden med skyddade korridorer mellan är avgörande för friska hav och ekosystem. Vad säger ni om Kattegatt som ett havens Serengeti? En tanke som en av mina gröna vänner för många år sedan placerade i mitt huvud och som sedan etsat sig fast där. Jag har den som en vacker vision att hålla fast i när jag ibland tappar hoppet om framtiden.