Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Hatiska terrorister förstör jobb och folknöje

Uppmärksamhet kring djurrättsterrorn har gett välkommet resultat. Men regeringen kan göra mer än utlova utredning.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 26/4. Glada kultingar på vårsläpp i Falkenberg är en fröjd att se. Att besökare bjuds in att se när små Linderödssvin eller ystra kalvar släpps ut är fint – men har tyvärr också blivit ett oroskantat evenemang. På många håll i landet har de publika kosläppen ställts in efter hot om störningar från djurrättsaktivister. Bönderna vill inte löpa risk att hamna i militanta aktivisternas sikte.

Granskningar i Göteborgs-Postens har tack och lov skapat välbehövlig uppmärksamhet kring problemen med trakasserier, hot och hat mot lantbrukare från extremisterna. På tisdagen kom beskedet att regeringen ändrar i Polismyndighetens regleringsbrev. Efter kritik mot att problemen inte harbekämpats med tillräcklig kraft får polisen nu i uppdrag att redovisa hur de jobbar mot brottslighet kopplad till djurrättsaktivism.

Inrikesministern förklarar i ett interpellationssvar att polisen samarbetar med Säpo för att komma tillrätta med problemet.

Men berättigad kritik har riktats mot Säpo för att ha prioriterat ned bevakningen av de extremister som ägnar sig åt djurrättsterror. Fokus har riktats mot jihadister och nazister medan andra typer av militanta extremister har kunnat verka mer ostört. Det är en undermålig hantering av en växande säkerhetsrisk.

Djurrättsterrorn slår skoningslöst mot en samhällsviktig näring – men också mot den livsviktiga medicinska forskningen.

Forskare som bidrar till att rädda människoliv hotas till livet av fanatiker, vilket medarbetare vid Göteborgs universitet nyligen blev varse sedan ett forskningsprojekt som involverande hundar hade väckt debatt. I sådana situationer gör sig även ”vanliga hundvänner” till verktyg för obskyra krafter. Förmågan att se syftet med forskningen grumlas ibland i den allmänt upphetsade hatstormen.

När Vetenskapsrådet nu redovisar sin undersökning av attityder till forskning visar det sig dock åter att en stor majoritet mycket väl förstår behoven av forskning på djur och tycker att de är acceptabla när de sker för att bota eller skaffa mer kunskap kring sjukdomar.

– Det är förstås mycket positivt att denna undersökning visar att det finns stort förtroende för forskare och forskarsamhället, säger Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet till SVT.

En minoritet av djurförsöken görs på gris, hund eller katt. Det är mot den typen djurförsök motståndet brukar bli som störst.

Tyvärr är missförstånden ofta utbredda – och villfarelser om att djurförsök sker ”i onödan” sprids gång på gång. Detta trots att varje försök är väl motiverade och inte släpps igenom utan etisk prövning.

Att bönder och forskare som bör hyllas för sina insatser i stället möter hat och hot är ett växande samhällsproblem. Omfattningen av den terror som sprids gör det befogat att se över även straffskalor och lagstiftning. Lantbrukarnas riksförbund driver att ett lantbruk ska ses som en hemfridszon, alternativt eller omfattas av samma skydd som en industri, för att ge möjlighet att avvisa demonstranter som trakasserar ställer till oreda. Det är rimligt att utreda den möjligheten.