Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sandslottsstad på Östra stranden sandslott Bild: Roger Larsson

Halland ligger illa till om det blir klimatkaos

Tillåter vi husbygge på lösan sand? Kustkommuner som våra har goda skäl att ställa sådana frågor – och att ta klimatfrågan på stort allvar.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 3(12. Kärleken till bilen är särskilt stor i Halland. Att det är ett bekymmer, sett till vår omställningsförmåga, är uppenbart. Skall klimatmålen nås behöver man sannolikt få fler hallänningar att ställa bilen, eller byta till miljövänligare fordon.

Kan det då hjälpa att utlysa klimatnödläge i Falkenberg och Varberg?

EU har i alla fall redan bestämt sig. I förra veckan utlyste parlamentet nödläge.

– Det är en väckarklocka och ett sätt att visa på den politiska betydelsen av en politik som prioriterar klimatet, förklarade EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) efter beslutet.

Kanske följer våra kommuner efter, av liknande skäl. Frågan ligger i alla fall på deras bord, så ser det inte ut överallt i landet. Men så kan förstås effekterna av en klimatförändring bli särskilt tydlig i vår del av landet.

Samtidigt är en väckarklocka förstås ingen bot. Leder larmet inte till handling är det föga värt. Därför finns det också goda skäl för kommunerna att föregå med gott exempel. Det är också så planerna ser ut. – Vi måste jobba för att ställa om fordonsflottan till elfordon. Varberg energi jobbar för att få upp fler laddstolpar och vi har beslutat att ett antal stadsbussar ska gå på el med start från sommaren 2020. Vi arbetar nu med en lokal strategi för att nå målen och transportsektorn är en stor utmaning, förklarade Jeanette Larsson i HN i dagarna. Hon är avdelningschef för samhällsplanering i Varberg.

Transportsektorn är dock bara en av många sektorer som måste tänka smartare. Anpassningsbehoven är påtagliga även för byggsektorn. Det handlar både om att uppföra mer miljösmarta hus och att noga tänka efter var man bygger.

I våra halländska län kan både privatpersoners och kommuners önskemål att bygga i havsnära läge krocka med klimatförändringarnas bistra realitet. En av de mest påtagliga klimateffekterna är de havsnivåhöjningar som kommer att påverka landets södra delar, som Skåne, Blekinge och Halland. En nivåhöjning på en meter beräknas bli tre när stormarna slår till och höga vågor vräker mot land.

Försäkringsbranschen har redan börjat gardera sig mot det värsta. Redan förra året gick Länsförsäkringar ut med rekommendationer till sina regionala bolag om att neka försäkring till nya hus som byggs i riskområden – även om kommunen gett bygglov.

– Vi kommer att drabbas av fler och fler klimatrelaterade skador. Då måste vi ju räcka upp handen och säga vad vi ser. Frågan är hur vi bygger det robusta samhället för framtiden som minskar de här riskerna. Och som minskar samhällets och den enskildas kostnader, sade en naturskadeexpert på Länsförsäkringar till SVT förra året.

Getterön är ett exempel på ett område där fritidshusägare och kommun sett byggexpansionspotential, men länsstyrelsen varnat för effekterna av att inte anpassa planerna efter de risker som finns.

Problemet med att bygga på olämpligt ställe drabbar ju inte bara husägaren. Om kommunen gett lov mot bättre medvetande finns risk för framtida skadeståndsanspråk.

Att havet är ett huvudtema för det klimatmöte som just inletts gör att det finns särskilt starka skäl för våra halländska kustkommuner att hålla koll på vad som händer i Madrid. Havets hälsa är också vår, på en rad olika sätt.