Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

STOCKHOLM 20211015
Henrik Landerholm presenteras som ny generaldirektör för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar, vid en pressträff i Rosenbad.
Foto: Lars Schröder / TT kod 10510 Bild: Lars Schröder/TT
STOCKHOLM 20211015 Henrik Landerholm presenteras som ny generaldirektör för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar, vid en pressträff i Rosenbad. Foto: Lars Schröder / TT kod 10510 Bild: Lars Schröder/TT

Naod Habtemichael: Hög tid stärka Sveriges psykologiska försvar

Ledare 20/10. "I dag kan många barn bli så påverkade att de aningslöst tar en giftspruta mot covid-19." Uttalandet som tidigare i veckan likställde vaccination mot covid-19 med gift skrevs inte av vem som helst. Det var riksdagsledamoten Roger Richtoff (SD) som fällde kommentaren i en sluten grupp på Facebook, enligt Sveriges Radio (18/10).

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Liknande uttalanden som strider mot vetenskaplig evidens har ökat i takt med pandemins framfart. Världshälsoorganisationen WHO menar att det har pågått en infodemi vid sidan av pandemin. Det har handlat om falska budskap vad gäller virusets ursprung, de olika vaccinens effekter och bieffekter, och andra former av spridning av desinformation eller oavsiktligt felaktig information.

Därför är det lägligt att Myndigheten för psykologiskt försvar snart ska inrättas. När myndigheten formellt påbörjar sin verksamhet den 1 januari 2022 är syftet att bland annat att samordna och utveckla myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar, och bidra till att stärka befolkningens motståndskraft. Det är uppgifter som tidigare främst har utgjort ett ansvarsområde för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, men som nu ska renodlas och prioriteras högre.

Innan myndigheten blir verksam är det dock viktigt att uppdraget förtydligas. De alltför breda penseldragen innebär att det i dagsläget saknas en plan för hur myndighetens verksamhet ska se ut och fungera. Eftersom det är en myndighet som dagligen kommer jobba med frågor som handlar om grundlagsfästa fri- och rättigheter är det av stor vikt att dess framtida handlingsutrymme konkretiseras.

Hybridhoten i det nya informationslandskapet kommer enligt Säkerhetspolisen främst från Ryssland, Kina och Iran. Med deras tilltagande cyberangrepp och påverkansoperationer har den så kallade gråzonsproblematiken blivit mer komplex och därmed svårare att bemöta.

Det psykologiska försvaret utgör en viktig komponent i totalförsvaret och i att rusta såväl myndigheter som samhälle mot otillbörlig informationspåverkan. I sammanhanget är ordet "otillbörlig" ett nyckelord.

Målet med Sveriges psykologiska försvar är inte att samhällsdebatten ska få lägre i tak. Tvärtom är det av högsta vikt för det öppna samhället att förebygga och möta den påverkan som auktoritära stater inte sällan ligger bakom. Målet med det framtida psykologiska försvaret är som Psykförsvarsutredningen konstaterar att "värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende" myndigheten (SOU 2020:29).

I enlighet med vår fria åsiktsbildning står det givetvis Richtoff och vem som helst fritt att tycka, tänka och resonera högt. Men som Sverigedemokraternas ledamot i försvarsutskottet bör han vara medveten om att han sprider vilseledande information i linje med intressen och narrativ som prioriteras av främmande makt.

Dessbättre är det inte ett uttalande som Sverigedemokraterna ställer sig bakom. Men Richtoffs konspirationsteori visar på behovet av en större samhällsdebatt kring dessa frågor. Särskilt efter Rysslands otillbörliga försök att påverka valresultaten i olika länder, och med tanke på att det återstår mindre än ett år till valdagen 11 september 2022.